Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Gulden

Ämne: Mynt, myntväsen och penningbegrepp · Mynt, metaller och metallhantverk

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 6 (1883), sp. 221–222 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Gulden (Gülden, Gylden), ett ursprungligen tyskt från florinen härstammande guldmynt (goldgulden), sedermera silfvermynt. Goldgulden lära först hafva slagits af hansestäderna i 11:te årh., derefter af de rhenske kurfurstarna och sedermera på nästan alla tyska myntorter. I tyska riksmyntordningen af 1559 bestämdes, att en goldgulden skulle innehålla 18 karat 6 grän fint guld, 3 k. 8 gr. fint silfver och 1 k. 10 gr. koppar; 72 goldgulden skulle väga 1 köln. mark (ungef. 233,8 gram). Goldgulden präglades senast i Hannover, af något bättre legering än den ofvannämnda. Omkr. midten af 17:de årh. började man prägla silfvergulden, hvilka med många modifikationer bibehållit sig i Tyskland och flere angränsande land ända till nuvarande tid. De vigtigaste guldensorter äro: 1. Konventionsg. (riks- l. kejsareg.), af hvilka 20 slogos af en

köln. mark fint silfver, voro grunden för den 1748 i Österrike införda och 1753 af Bajern samt sedermera af de flesta tyska kretsar och städer antagna konventionsfoten. En konventionsgulden motsvarade 1,87 kr. 2. Rhenska g. (1,56 kr.; 24 af en köln. mark fint silfver) antogos 1754 af Bajern och sedermera af hela Syd-Tyskland med undantag af Österrike. 3. Äldre sydtyska g. (1,52 kr.; 24i 1/2 af en köln. mark silfver) antogos af sydtyska staterna 1837. 4. Nya sydtyska g. (1,52 kr.; 52 1/2 af ett tyskt myntpund l. 500 gr. fint silfver) antogos af de sydtyska staterna på myntkonventionen i Wien 1857. De voro något sämre (nära 2,5 pro mille) än de näst föregående, men hade lagenligt samma gällande värde; 1 g. var delad i 60 kreuzer à 4 pfennige. 5. Nya österrikiska g. (45 af 500 gr. fint silfver) antogos af Österrike 1857 och äro sedan d. 1 Nov. 1858 dess ännu gällande mynt. En gulden indelas i 100 neukreuzer och motsvarar 2 tyska mark l. 1,78 kr. Guldmynt à 8 och 4 floriner (gulden) motsvara 20 och 10 francs. 6. Den nederländska g., indelad i 100 cents, före 1816 i 20 stuivers à 16 penningen, väger 10 gram, innehåller 9 9/20 gr. fint silfver och motsvarar ungef. 1,50 kr.