Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Gummerus

Ämne: Finska kriget och krigare · Finländare

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 6 (1883), sp. 243–244 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Gummerus, Henrik Johan, prest, anförare i ålänningarnas befrielsekrig 1808. Han föddes 1774 i Koskis kapellförsamling (der hans fader var kapellan), Åbo län, samt blef, efter afslutade studier vid Åbo akademi, prestvigd 1799 och ordinerad till pastorsadjunkt på Åland, först i Lemlands, sedan i Finströms socken. Han var redan under studentåren känd som en oförfärad slagskämpe, såsom en Herkules i krafter och kroppsbyggnad, och då i Maj 1808 ålänningarna reste sig mot den ryska trupp, som tagit landet i besittning och genom tyranniska åtgärder förbittrat innevånarna, var G. icke sen att följa den uppmaning han fick af länsmannen Arén att jämte honom taga befälet öfver allmogen. Efter flere bragder (se Arén) och sedan Arén med fångarna begifvit sig till Sverige, företog sig G. att, understödd af en liten svensk eskader, under löjtnant v. Kapfelmans befäl, hvilken vid denna tid anlände till de åländska farvattnen, anfalla den ryska hufvudstyrkan, uppgående till 500 man jägare och kosaker,

som innehade ön Kumlinge, öster om Ålands hufvudö ("fasta Åland"). På galeaser, jakter och postbåtar foro ålänningarna till ett antal af 450 man d. 9 Maj öfver den stora fjärden Delet och landstego på Kumlinge utan att möta stort motstånd af ryssarna; blott ett par man dödades. Tillika landsattes 4 tvåpundiga, af Kapfelman lånade nickor jämte artillerister; nickorna fastgjordcs på underreden af bondvagnar och framdrogos af bönderna, 3 man för hvar vagn. Anföraren G. nedkallade nu öfver stridsmännen den Högstes välsignelse och bistånd, hvarefter dessa käckt framryckte. Striden blef ej långvarig, ty ryssarna retirerade, ansatta af nickornas och de åländska själbössornas förenade eld, ända till Kumlinge by, der de instängde sig i husen, skjutande från fönster och springor. Kringstängda af bönderna och utan skydd mot tvåpundingarnas kulor, som trängde in i husen, sträckte de oförtöfvadt gevär och fördes först till en liten holme, der de bevakades i tre dygn, hvarunder i Brandö återstoden (94 man) af ryska truppen på Åland tillfångatogs af allmogen och en af Kapfelmans underbefälhafvare, löjtnant Cronstedt. Dervid föll äfven ryska krigskassan (4,500 rub. s:r) i deras händer. Samtliga fångna ryssar transporterades sedan till Sverige, och G. belönades med kunglig hofpredikants titel och värdighet, hvarjämte han, likasom vapenbrodern Arén, fick medalj "för tapperhet i fält" att bäras vid Svärdsordens band. I Dec. 1808 utnämndes han till fältprost för den åländska fördelningen af svenska armén, hvilken befattning han innehade till krigets slut (1809). Sedermera öfverflyttade han till Sverige, der han, efter någon tids tjenstgöring vid hofvet, 1812 erhöll Högby regala pastorat på Öland, hvarest han dog d. 13 Juli 1836. F.