Gunnlad (Isl. Gunnlöð), Nord. mytol., dotter af jätten Suttung. Hon var satt af sin fader att vakta skaldemjöden, som förvarades i tre kärl, Odröre, Bodn och Son. Oden beslöt att sätta sig i besittning af den ädla drycken. Han begaf sig då till ett fält, der jätten Böges nio trälar gingo och slogo gräs. Genom Odens list råkade trälarna i inbördes slagsmål och dödade hvarandra. Derefter gick han till Böge, som klagade öfver att han ej visste hvarifrån han skulle få arbetare i de dödades ställe. Oden, som för tillfället kallade sig Bölverk ("den som uträttar svåra arbeten"), erbjöd sig att utföra de nio männens arbete, om Böge ville skaffa honom en dryck af Suttungs mjöd; Böge var nämligen broder till Suttung. Böge lofvade att försöka, och när Bölverk fullgjort sitt arbete, följdes de åt till Suttung, men denne ville ej lemna en enda droppe af drycken. De försökte då att med list komma åt den. Böge genomborrade med nafvaren Rate det berg, i hvilket G. bodde, och Oden förvandlade sig till en orm samt kröp genast in genom borrhålet till G. Oden vann hennes kärlek och hvilade hos henne tre nätter. Hon lät honom då dricka af mjöden tre gånger; i första drycken drack han ut hela Odröre, i den andra Bodn och i den
tredje Son. Derefter förvandlade Oden sig i örnskepnad och flög hem till åsgård. Suttung märkte det och påtog sig äfven örnhamn samt satte efter honom. Åsarna sågo förföljandet och satte ut ett kar på gården, i hvilket Oden utsprutade skaldemjöden, som tillvaratogs af åsarna. En ringa del af drycken lemnade Oden ifrån sig på annat sätt, och då denna föll på marken, kunde hvem som ville taga deraf. Myten påstår, att denna del tillfallit odugliga skalder. -- Namnet G. betyder den till strid inbjudande. Myten om G. och skaldemjöden synes vara något utsmyckad genom senare skalders uppfinningar; dess enkla mening är att endast genom strid, ansträngning och kärlekens makt diktkonstens lagrar stå att vinna. Th. W.