Halikarnassos, i forntiden en blomstrande, starkt befäst handelsstad i landskapet Karien, på
Mindre Asiens kust, vid Keramiska viken. Den var anlagd af dorer från Troizen och Argos samt tillhörde en tid det doriska stadsförbundet (Hexapolis). På persiska krigens tid och senare styrdes staden af envåldsherskare, bl. a. Mausolos, hvars syster och maka, Artemisia (352--350 f. Kr.), öfver sin broder och make lät uppföra den präktiga grafvård, Mausoleum, som räknades bland "verldens sju underverk". Alexander den store intog och förstörde en del af staden (334 f. Kr.), som sedan ej återhemtade sig. Af Johannitriddarna uppfördes der i början af 1400-talet ett åt den hel. Petrus egnadt citadell, Petronion, hvaraf det nuvarande namnet Budrun uppstått.