Haparanda

Haparanda (F. Haaparanta, "aspstrand"), stapelstad i Norrbottens län, vid Tornio elfs vestra strand, 3 km. från dess utlopp i Bottniska viken. 1,039 innev. (1880). Till staden, hvars område är nära 34 har, höra 1,839 har mark; de bebyggda tomternas antal är 109. 1880 var taxeringsvärdet för hus och tomter 531,200 kr., för jorden 6,000 kr. H. är regelbundet och ganska vackert, men eger ej några mera ansenliga byggnader. Dess läge vid riksgränsen och omedelbara förbindelse till såväl lands som sjös med Torneå stad tillföra staden rätt goda handelsfördelar, som dock minskas deraf att dess hamn, Salmis, ligger 7 km. från staden, vesterut från elfvens utlopp. Trafiken mellan H. och Salmis uppehälles dels efter landsvägen, dels med en mindre ångbåt på elfven. Stadens handelsflotta bestod år 1880 af 2 segelfartyg om 308 tons samt 6 ångfartyg om 1,499 tons och 469 hästkrafter. H. har postkontor, telegrafstation, tullkammare, bankkontor m. m., treklassigt allmänt läroverk, seminarium för bildande af lärare och lärarinnor vid småskolor i de finsktalande församlingarna och länslasarett, hvars läkare är den i staden boende provinsialläkaren. H. hör i judicielt och administrativt hänseende under Nedertorneå och Karl Gustafs tingslag af Torneå domsaga samt är i ecklesiastikt hänseende annex till Nedertorneå församling (hvars kyrka äfven af staden begagnas), Hernösands stift, Vesterbottens fjerde kontrakt. Med Vester- och Norrbottens läns öfriga städer är staden förenad till en valkrets för val till riksdagens andra kammare. Genom k. br. 1827 bestämdes, att i H. by skulle anläggas en köping; dess regleringsplan fastställdes af K. M:t d. 3 Sept. 1828. Genom k. kung. d. 10 Dec. 1842 erhöll denna köping allmänna stapelstadsrättigheter, hvarjämte upphäfdes stadgandet i k. kung. d. 20 Maj 1812 om anläggandet af en stapelstad (med namnet Karl Johans stad) å Öystinkäntä utmark, vid Bottniska viken, 10 km. v. om elfvens utlopp. K. S.