Hardeknut, danska konungar. Namnet härledes i sjelfva källskrifterna från Harthe eller Hard syssel i Jylland, hvarest den äldre H. var född. -- 1. H., son af Sigurd Snogöje och fader till Gorm den gamle, var konung öfver de danska öarna (Leirekonung) i 9:de årh. -- 2. H., son af Knut den store och drottning Emma, blef redan i faderns lifstid, då Danmark under dennes frånvaro hotades med anfall från Norge och Sverige (1028), uppsatt på tronen af modern och Ulf jarl, men måste vid Knuts hemkomst träda tillbaka. 1035 efterträdde han sin fader i Danmark, under det att Harald Harfot fick Englands rike. Då H:s halfbroder Sven (Alfivason) blifvit fördrifven från Norge (1036) af bönderna, hvilka tagit Magnus Olofsson ("den gode") till konung, sökte H. att återeröfra Norge. Men då de båda konungarna i spetsen för sina trupper möttes vid Göta elf, lyckades det Danmarks och Norges höfdingar att mäkla fred mellan dem, hvarvid öfverenskoms. att den, som lefde längst, skulle vara den andres efterträdare. Samtidigt med sin halfbroder Harald Harfots död (1040) hade H. dragit till England, hvars konung han då blef. Men han dog redan 1042, hvarefter Englands och Danmarks kronor för alltid skildes åt. H. var den siste manlige afkomlingen af den äldsta historiska danska konungaätten ("Knytlingarna"). C. R.
Nordisk familjebok · första upplagan
Hardeknut
Ämne: Nordiska medeltidskungar och furstar · Kejsare, kungar, drottningar och furstehus
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 6 (1883), sp. 742 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗