Hästdjuren, Equidae, zool., bilda en familj af ordningen hofdjur, Perissodactyla, inom däggdjurens klass. De hafva långt hufvud, tämligen bred nos med mer eller mindre hårbeklädd spets och stora näsborrar, medelmåttiga ögon med aflång pupill, stora eller medelmåttiga, tillspetsade och uppstående öron, framoch bakbenen icke mycket olika till längden, halsen ofvan och svansen klädda med längre hår (tagel), fötterna med blott en tå hvardera och med sista tåleden innesluten i en stor, tjock och symmetrisk hof. Mellanhanden och mellanfoten utgöras hvardera af ett långt, mer eller mindre trindt, i sin nedre ände med blott en ledknapp försedt, så kalladt kanonben, vid hvars bakre sida tvänne smala stilettben äro fastvuxna (hos de utdöda slägtena Anchitherium och Hipparion (se d. o.) buro de nämnda stilettbenen små tår). I hvarje käkhalfva finnas tre framtänder, en liten hörntand, 3 falska och 3 äkta kindtänder; spenarna äro två, belägna i ljumskarna, och magsäcken enkel. - De till denna familj hörande arterna likna hvarandra mycket såväl till sitt allmänna utseende som i skelettets byggnad. Numera finnas de i alla verldsdelar, enär de af européerna blifvit införda till Australien och Amerika, i hvilken sistnämnda verldsdel de dock funnits vilda i äldre tider, men dött ut. Så är förhållandet äfven i Europa, hvaremot de ännu förekomma i vildt tillstånd i Asien och Afrika. Deras föda utgöres af växtämnen. De föda vanligen en unge, någon gång två till tre, och ett par arter hafva sedan urminnes tider hållits tama. Till denna familj hör endast ett nu lefvande slägte, hästslägtet (se d. o.), C. R. S.
Nordisk familjebok · första upplagan
Hästdjuren
Ämne: Däggdjur: släkten och familjer · Djurriket (zoologi, husdjur och djursläkten)
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 7 (1884), sp. 299 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗