*Helsingborg. Folkmängden ökades 1881–90 med ej mindre än 76,7 proc. (vida mer än i någon annan stad i Sverige) och uppgick vid 1896 års slut till 22,671 pers., så att staden nu ryckt upp i 7:de platsen (från 11:te 1880) bland Sveriges städer. Taxeringsvärdet var s. å. 31,155,900 kr., deraf 707,200 kr. för jordbruksfastighet. Bland nybyggnader förtjena nämnas Gustaf-Adolfs-kyrkan (invigd 1897) och det 1892–96 af sandsten och tegel med granitfot i ren gotisk stil byggda ståtliga och monumentala rådhuset, med fyra hörntorn och ett högt fyrkantigt klocktorn midt öfver fasaden (arkitekt Alfr. Hellerström), beläget vid det gamla smala torgets vestra ände, nära det gamla rådhuset, som rifvits. Af rådhusets spetsbågsfönster (hvilka alla komma att förses med till detsamma skänkta glasmålningar) innehåller ett en af konung Oskar II skänkt och af G. Cederström utförd glasmålning, framställande kronprins Karl Johans ankomst till Sverige. Kärnan restaurerades 1894. I staden finnas nu 6 boktryckerier, från hvilka utgifvas bl. a. (utom de nämnda tidningarna) »Helsingborgs dagblad» (7 gånger i veckan) och »Helsingborgsposten» (6 gånger i veckan och en veckouppl) samt »Allers familjejournal». Högre elementarläroverk för flickor finnes. Bankanstalter, utom de i hufvudartikeln nämnda, äro H. inteckningsgarantiaktiebolag, afdelningskontor af Skånska handelsbanken och 3 sparbanker. Hamnen har fått ytterligare en bassäng, den s. k. norra (7,1 m. djup); inseglingsrännans djup är nu 7,7 m.; arbeten på en ny hamn, s. om den förra, pågå. Genom den af danska staten underhållna ångfärjan till Helsingör (medelst hvilken 1896 afsändes 1,211 mill. kg. styckegods, 65,135 mill. kg. vagnslaster, 8,000 st. kreatur, 9,912 last. vagnar m. m ) står H. sedan 1891 i förbindelse med danska järnvägsnätet. Till de nämnda jernvägslinierna har 1885 kommit Vestkustbanans södra del, Skåne-Hallands jernväg (till Halmstad, 92 km.), numera inköpt af staten. Genom den under byggnad varande Markaryd–Vernamo-banan kommer H. i direkt förbindelse med Jönköping. Insamling göres till en staty af Magnus Stenbock, afsedd att resas i staden. H:s handelsflotta räknade vid 1896 års slut 76 segelfartyg, om 25,000 tons, och 15 ångfartyg, om 11,165 tons. 1895 inklarerade från utrikes oit 4,304 fartyg, om 843,685 tons, och utklarerade 3,875, om 718,150 tons. Å stadens sjömanhus voro inskrifna 221 befälhafvare och 1,693 andra sjömän. De handlandes antal 1896 var 274 (med 372 biträden), hvilka erlade i bevillning 20,299 kr., handtverkarnas antal var 316 med omkr. 1,050 arbetare. Fabrikernas antal 1895 var 66, med 1,630 arbetare och ett tillverkningsvärde af 14,064,922 kr. (i detta hänseende intog staden 5:te platsen bland Sveriges städer). Bland fabrikerna märkas en gödningsämnesfabrik jämte kopparextraktionsverk, vitriolverk och alunverk (tillhöriga Skånska superfosfat- och svafvelsyrefabriksaktiebolaget, med ett tillverkningsvärde af omkr. 3 mill. kr.), 4 gjuterier och mek. verkstäder, 1 hvitbetssockerfabrik jämte sockerraffinaderi, 1 juteväfnads- och 1 galoschfabrik och 2 bryggerier. I H. finnes ock ett svinslagteri. Vid 1895 års slut uppgåfvos stadens tillhörigheter till 10,524,719 kr. och skulder till 6,339,368 kr.; inkomsterna under året voro 1,151,601 kr. och utgifterna 1,094,050 kr.; utskylderna 4,50 på bevillningskronan. Af de i H. förr förlagda 3 sqvadronerna af Kronprinsens husar-regemente flyttades 2 i Sept. 1897 till Malmö och 1 till Lifgardet till häst i Stockholm, men ersattes då af Skånska husarregementets skolor, formerade på 2 sqvadroner. — Ramlösa ligger sydöst (ej sydvest) om H.
Nordisk familjebok · första upplagan
Helsingborg
Ämne: Svenska städer · Bruk, industri, arbetsliv och städer
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 20 (1899), sp. 1104–1105 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗