Hessen

*Hessen, storhertigdöme, 7,682 qvkm., hade 1,039,020 innev. 1895. Jernvägarna hade 1895 en längd af 964 km., deraf 377 km. statsbanor. Om folkskoleväsendets höga ståndpunkt vittnar den omständigheten att af de varnpligtige, som under 20-årsperioden 1875–94 inkallats till tjenstgöring, endast 0,14 proc. saknat skolbildning. Utom folk-, borgareoch fortsättningsskolor funnos 1894 3 lärareoch 1 lärarinneseminarium, 5 högre flickskolor, 9 gymnasier, 3 realgymnasier, 15 realskolor, prestseminarium i Mainz samt ett ovanligt stort antal fackskolor, slöjd- och ritskolor. – I spetsen för statsförvaltningen står ett statsministerium, hvars president tillika är minister för storhertigliga huset och utrikesminister, hvarjämte enl. förordningen af 1879 finnas ett inrikes- och justitieministerium och ett finansministerium. För valrätt och valbarhet till representant i andra kammaren fordras en ålder af minst 25 år (ej 30). Valet sker indirekt. I spetsen för hvarje provins står en provinsialdirektion och i hvarje krets ett kretskollegium (kreisamt) med ett kretsråd. Kretsen representeras af kretsdagen, hvars medlemmar väljas för 6 år till 1/3 af de högst beskattade, till 2/3 af kommunalfullmäktige. Hvarje krets har ett förvaltningsutskott, som består af kretsrådet och 6 af kretsdagen för 6 år valda ledamöter. På liknande sätt sköta en provinsialdag (hvars medlemmar väljas af provinsens kretsdagar för 6 år) och ett provinsialutskott af 8 medlemmar under ordförandeskap af provinsialdirektorn förvaltningen af provinsens angelägenheter. Domstolsinstanserna äro sedan 1877 oberlandesgericht: i Darmstadt, 3 landgerichte: i Darmstadt, Giessen och Mainz (en för hvarje provins), 5 handelskamrar och 49 amtsgerichte. — Enligt kyrkoförfattningen af 1874 (ändrad 1885) omfattar den evangeliska landskyrkan samtliga evangeliska, lutherska, reformerta och unerade) församlingar, med rätt för hvarje församling att bevara sin bekännelse okränkt. Storhertigen är den evangeliska landskyrkans hufvud och utöfvar kyrkostyrelsen genom öfverkonsistorium, i vigtiga ärenden med bifall af landssynoden, hvilken är den evangeliska kyrkans gemensamma representation och består af den evangeliske prelaten, ett presterligt och ett lekmannaombud för hvardera bekännelsen samt 7 (3 prester och 4 lekmän) af landsherren utnämnda medlemmar, sammanträder hvart femte år och under mellantiden representeras af ett af 5 medlemmar bestående synodalutskott. Alla evangeliska kyrkoförsamlingar inom ett dekanat (storhertigdömet är deladt i 23 dekanat) representeras af en i regeln hvarje år sammanträdande dekanats-synod, bestående af samtliga prester inom dekanatet och lika många af kyrkostämmorna valda lekmän; ordförande är dekanen, som väljes af dekanatssynoden för 6 år. Den katolska landskyrkan, biskopsstiftet Mainz, bildar en del af den öfverrhenska kyrkoprovinsen och lyder under en biskop med domkapitel. För den israelitiska kulten finnas 7 rabbinat. Till bestridande af utgifterna för den evangeliska kyrkan lemnade staten 1891–94 ett årligt bidrag af 240,000 mark, till den katolska kyrkan omkr. 130,000 mk. — Budgeten för finansperioden 1894–97 upptager de årliga inkomsterna till 27,652,964 mk (deraf 6,1 mill. af domäner och skogar) och utgifterna till 27,563,830 mk (deraf civillistan 1,88 mill.). De extraordinarie inkomsterna beräknades för hela finansperioden till 21,250,770 mk, de extraordinarie utgifterna till 11,711,940 mk. Statsskulden belöpte sig d. 1 April 1895 till 40,18 mill. mk, hvaraf 36,4 mill. voro jernvägsskuld; motsvarande tillgångar voro 3,86 mill. mk. I den ordinarie budgeten för perioden 1894–97 upptogos utgifterna för statsskulden till 1,559,590 mk, i den extraordinarie till 1,164,133 mk. Matrikularbidraget till rikskassan utgjorde 1895–96 7,728,600 mk. — Ludvig IV, som afled 1892, efterträddes af sin ende son, den nu regerande storhertigen Ernst Ludvig.