Sida 563
Hernösand ...
han 1893 ordförandevärfvet derstädes och undanbad sig då återval till riksdagen. H. utöfvar derjämte en betydande verksamhet inom andra grenar af affärslifvet i egenskap af ordförande i styrelserna för åtskilliga jernvägs-, försäkrings- och industriella bolag. Han är sedan 1891 ordförande för stadsfullmäktige i Malmö.
*Herslöf. 2,432 har. 1,411 innev. (1896).
Herteitr, Isl. Se Härtet.
*Hertford. 1. Grefskapet har en areal af 1,640 qvkm. och 224,550 innev. (1891).
Hertford [harförd], William, earl of. Se Somerset 3.
*Hertigdöme. Jfr F. Westling: »Hertig Karls furstendöme under åren 1568–1592» (1883) och K. G. Lundqvist: »Om hertigdömenas statsrättsliga ställning till kronan i Sverige 1556–1622» (1895).
Hertiginnan af Finland. Se Merthen, E.
*'sHertogenbosch l. den Bosch, 29,319 innev. (1895), upphörde att vara fästning 1876. Katolsk biskop.
*Hertz, H., föddes d. 27 Aug. 1797 (ej d. 25 Aug. 1798). »Breve fra og til H. H.» utkom 1895.
Hertz, Heinrich Rudolph, tysk fysiker, född d. 22 Febr. 1857 i Hamburg, blef filos. doktor i Berlin 1880 och amanuens hos H. v. Helmholtz, som ledde H:s uppmärksamhet på de elektriska problem, hvilkas snillrika behandling i såväl teoretiskt som experimentelt hänseende förvärfvade honom ett odödligt namn. Han blef 1883 docent i Kiel samt 1885 professor i fysik vid polyteknikum i Karlsruhe och 1889 vid Bonns universitet. Död der d. 1 Jan. 1894. Genom sina undersökningar på elektricitetslärans område och särskildt angående de s. k. elektriska oscillationerna (se d. o. Suppl, och Elektricitet. Suppl.) lyckades H. att bana väg för den af Faraday grundade och af Maxwell matematiskt utvecklade åsigten om elektricitetens natur och sammanhang med ljusföreteelserna. Af stor betydelse var ock H:s upptäckt, att en elektrisk urladdning i luft underlättas, om poltrådarna belysas af en annan elektrisk gnista, hvilket han visade förorsakas af de i gnistans ljus innehållna ultravioletta strålarna. Bland H:s Gesammelte werke (3 bd, 1894–95) må utom ofvannämnda arbeten såsom särdeles förtjenstfullt framhållas hans »Principien der mechanik». S. A–s.
*Hertzberg, norsk slägt. — 2. N. K. E. H. utträdde ur ministèren d. 26 Juni 1884 och var medlem af stortinget för Kristiania 1886–88 och 1889–91. Han gjorde sig i synnerhet bemärkt genom sina angrepp mot de af Johan Sverdrup framlagda förslagen till skollag, hvilka ock underkastades några modifikationer. O. A. Ö.
*Hertzberg, Rafael, utgaf vidare Nya dikter (1884) och dog i Helsingfors d. 5 Dec. 1896.
*Hertzberg, E. C. H., var medlem af Schweigaards ministèr (April–Juni 1884) och återgick derefter till professuren, men tog 1886 afsked för att egna sig åt utarbetandet af ett glossarium till »Norges gamle love», ett i sitt slag enastående jätteverk i den norska literaturen, hvilket afslutades 1895. O. A. Ö.
Hertzka, Theodor, ungersk nationalekonom, f. 1845, redaktör af den af honom uppsatta »Wiener allgemeine zeitung» 1879–86, är mest bekant genom sina arbeten Die gesetze der sozialen entwickelung (1886) och det utopiska Freiland, ein soziales zukunftsbild (1890; 8:de uppl. 1893), som gaf impulsen till bildandet af »Freilandsföreningar» i flere land. Jfr Br. Morgenstierne: »En tysk Henry George» (i »Nord. tidskr.», 1891).
*Herwarth von Bittenfeld, E., dog 1884 i Bonn.
*Hervé, F., dog 1892. Af hans operetter äro ytterligare i Stockholm gifna Lilla helgonet, Kosackflickan, Enkan från Malabar, Lili och Lilla Sophie.
*Hervey-öarna, som i Sept. 1888 ställdes under britiskt skydd, anses hafva omkr. 8,400 innev., deribland ett hundratal européer. Den mest besökta hamnen är Avarua, på norra sidan af Rarotonga, der fartyg om 100 tons kunna ankra, och der britiske residenten bor.
Hervör, Fornnord. Se Hervar.
*Herz, Henri, dog i Paris 1888.
*Herzegovina, den nuv. kretsen Mostar, har en areal af 9,141 qvkm., med 219,511 innev. (1895). Genom landet går jernväg från Metkovié i Dalmatien förbi Mostar till Serajevo. Jfr Bosnien. Suppl.
Herzog, Johann Jakob, tysk reformert teolog, f. i Basel 1805, professor i Lausanne 1830, Halle 1847 och Erlangen 1854–77, d. 1882, är bekant företrädesvis genom den af honom utgifna Real-Encyklopädie für protestantische theologie und kirche (2 bd, 1853–66; ny uppl. utg. af H., G. L. Plitt och A. Hauck i 18 bd 1877–88; 3:dje uppl. under redaktion af Hauck började utgifvas 1896).
Hesnäsöarna. Se Grimstad.
Hesperornis, paleont. Se Ichthyornis.
*Hesselby omfattar 10 1/3 mtl frälse och 3/4 mtl skatterusthåll, med en areal af 1,474 har. Taxeringsvärde 487,000 kr. (1893). Egare är, sedan 1887, grefve Karl Trolle-Bonde, som utgifvit »Hesselby. Arkivalier rör. egendomen och dess egare» (1894).
Hesselgren, Gudmund. Se Silfverstolpe, sp. 1053.
*Hessen, storhertigdöme, 7,682 qvkm., hade 1,039,020 innev. 1895. Jernvägarna hade 1895 en längd af 964 km., deraf 377 km. statsbanor. Om folkskoleväsendets höga ståndpunkt vittnar den omständigheten att af de varnpligtige, som under 20-årsperioden 1875–94 inkallats till tjenstgöring, endast 0,14 proc. saknat skolbildning. Utom folk-, borgareoch fortsättningsskolor funnos 1894 3 lärareoch 1 lärarinneseminarium, 5 högre flickskolor, 9 gymnasier, 3 realgymnasier, 15 realskolor, prestseminarium i Mainz samt ett ovanligt stort antal fackskolor, slöjd- och ritskolor. – I spetsen för statsförvaltningen står ett statsministerium, hvars president tillika är minister för storhertigliga huset och utrikesminister, hvarjämte enl. förordningen af 1879 finnas ett inrikes- och justitieministerium och ett finansministerium. För valrätt och valbarhet till representant i andra kammaren fordras en ålder af minst 25 år (ej 30). Valet sker indirekt. I spetsen för hvarje provins står en provinsialdirektion och i hvarje krets ett kretskollegium (kreisamt) med ett kretsråd. Kretsen representeras af kretsdagen, hvars
Källa: Project Runeberg ·
