Sida 564
Hernösand ...
medlemmar väljas för 6 år till 1/3 af de högst beskattade, till 2/3 af kommunalfullmäktige. Hvarje krets har ett förvaltningsutskott, som består af kretsrådet och 6 af kretsdagen för 6 år valda ledamöter. På liknande sätt sköta en provinsialdag (hvars medlemmar väljas af provinsens kretsdagar för 6 år) och ett provinsialutskott af 8 medlemmar under ordförandeskap af provinsialdirektorn förvaltningen af provinsens angelägenheter. Domstolsinstanserna äro sedan 1877 oberlandesgericht: i Darmstadt, 3 landgerichte: i Darmstadt, Giessen och Mainz (en för hvarje provins), 5 handelskamrar och 49 amtsgerichte. — Enligt kyrkoförfattningen af 1874 (ändrad 1885) omfattar den evangeliska landskyrkan samtliga evangeliska, lutherska, reformerta och unerade) församlingar, med rätt för hvarje församling att bevara sin bekännelse okränkt. Storhertigen är den evangeliska landskyrkans hufvud och utöfvar kyrkostyrelsen genom öfverkonsistorium, i vigtiga ärenden med bifall af landssynoden, hvilken är den evangeliska kyrkans gemensamma representation och består af den evangeliske prelaten, ett presterligt och ett lekmannaombud för hvardera bekännelsen samt 7 (3 prester och 4 lekmän) af landsherren utnämnda medlemmar, sammanträder hvart femte år och under mellantiden representeras af ett af 5 medlemmar bestående synodalutskott. Alla evangeliska kyrkoförsamlingar inom ett dekanat (storhertigdömet är deladt i 23 dekanat) representeras af en i regeln hvarje år sammanträdande dekanats-synod, bestående af samtliga prester inom dekanatet och lika många af kyrkostämmorna valda lekmän; ordförande är dekanen, som väljes af dekanatssynoden för 6 år. Den katolska landskyrkan, biskopsstiftet Mainz, bildar en del af den öfverrhenska kyrkoprovinsen och lyder under en biskop med domkapitel. För den israelitiska kulten finnas 7 rabbinat. Till bestridande af utgifterna för den evangeliska kyrkan lemnade staten 1891–94 ett årligt bidrag af 240,000 mark, till den katolska kyrkan omkr. 130,000 mk. — Budgeten för finansperioden 1894–97 upptager de årliga inkomsterna till 27,652,964 mk (deraf 6,1 mill. af domäner och skogar) och utgifterna till 27,563,830 mk (deraf civillistan 1,88 mill.). De extraordinarie inkomsterna beräknades för hela finansperioden till 21,250,770 mk, de extraordinarie utgifterna till 11,711,940 mk. Statsskulden belöpte sig d. 1 April 1895 till 40,18 mill. mk, hvaraf 36,4 mill. voro jernvägsskuld; motsvarande tillgångar voro 3,86 mill. mk. I den ordinarie budgeten för perioden 1894–97 upptogos utgifterna för statsskulden till 1,559,590 mk, i den extraordinarie till 1,164,133 mk. Matrikularbidraget till rikskassan utgjorde 1895–96 7,728,600 mk. — Ludvig IV, som afled 1892, efterträddes af sin ende son, den nu regerande storhertigen Ernst Ludvig.
*Hessen-Nassau, preussisk provins. Hela vinbergsarealen uppgick 1893 till 3,826 har, och skörden uppgafs till omkr. 53,000 hl. med ett värde af 5,5 mill. mk. S. å. uppfordrades 285,000 t. brunkol, omkr. 650,000 t. jernmalm, 12,300 t. blymalm, 6,000 t. manganmalm och 540 t. kopparmalm. Provinsen hade 1890 1,664,426 innev., af hvilka 69,48 proc. voro evangeliska, 27,36 proc. katoliker och 2,67 proc. judar. 1895 hade folkmängden vuxit till 1,756,802 pers. Nu finnas i H.-N. 14 gymnasier, 4 progymnasier, 4 realgymnasier, 15 realprogymnasier, 10 högre och lägre realskolor, 7 lärare- och lärarinneseminarier, 1 landtbruksskola, flere abnormskolor m. m. — Regeringsområdet Kassel är deladt i 24, Wiesbaden i 18 kretsar. Provinsen har en »oberlandesgericht» i Kassel (med »landgerichte» i Hanau, Kassel och Marburg) och en i Frankfurt a. M. (med »landgerichte» i Frankfurt a. M., Hechingen, Limburg, Neuwied och Wiesbaden).
Hesse-Wartegg, Ernst von, österrikisk resande och skriftställare, f. 1851 i Wien, har företagit resor i södra Europa (1872), Vestindien och Central-Amerika (1875), olika delar af Förenta staterna i Nord-Amerika (1876, 1878), Nord-Afrika, Egypten och Sudan (1880–81), nordvestra delen af nord-amerikanska unionen (1883) sydstaterna derstädes och Mejico (1884), Vestindien och norra delen af Syd-Amerika, olika delar af Förenta staterna och Canada (1837–90) Spanien och Marokko (1892) samt gjorde 1894 en resa omkring jorden, hvarunder han en längre tid uppehöll sig i Öst-Asien. Af hans många reseskildringar hafva till svenska öfversatts Chicago, ein gross-stadt im amerik. Westen (1892; »Chicago, verldsstaden i den amerik. västern», 1893) och Nord-Amerika, seine städte und naturwunder, sein land und seine leute (1879, 2:dra uppl. 1885–87: »Nord-Amerika i våra dagar», 1880–81; 2:dra uppl. 1893), ett i förening med U. Brachvogel, Bret Harte o. a. utarbetadt, tämligen ytligt verk, långt ifrån förtjent af de loford det fått i svenska pressen.
Hessisch-Oldendorf. Se Oldendorf.
Hessleby, socken. Se Häsleby.
*Hessleholm. Enligt k. br. d. 6 Dec. 1893 må under vissa vilkor (som uppfylldes först på hösten 1896) H:s stationssamhälle (som 1887 fick municipalstyrelse) såsom en kommun för sig bilda en, jämväl i fattigvårdshänseende, från Stoby och Vankifva socknar afskild köping. Platsen, 149,3 har, med en municipalstyrelse af 3 pers., har omkr. 2,000 innev., läkare, apotek, två sparbanker, afdelningskontor af Kristianstads ensk. bank, tidning samt liflig rörelse i öfrigt. Norr ut går sedan 1890 en bredspårig enskild jernväg till Vittsjö (23 km.), 1892 fortsatt af en annan linie till Markaryd (14 km.) vid Lagan.
Hessleholm–Markaryds jernväg, gemensam benämning på Hessleholm–Vittsjö jernväg (23 km., öppnad d. 14 Sept. 1890) och Vittsjö–Markaryds jernväg (14 km., öppnad i Okt. 1892). Banan är af normal spårvidd. J. L.
Hessleholm–Vittsjö jernväg. Se Hessleholm–Markaryds jernväg. Suppl.
Hesslunda, socken. Se Häslunda.
Hestia, Grek. Se Solsystem, sp. 65.
*Hestra. 1. Södra H. 9,707 har. 1,307 innev, (1896). — 2. Norra H., socken i endast Jönköpings län, Mo härad. 3,829 har. 399 innev. (1896).
Heterecisk (heteroik), bot. Se Autecisk. Suppl. och Generationsvexling.
Heterocephalus, zool. Se Bathyergidae. Suppl.
Källa: Project Runeberg ·
