Hyoscyamus L. (Tourn.), bot., ett slägte inom Solanaceernas familj och kl. Pentandria L., med bägarelikt, djupt femtandadt foder och vidgadt trattlik blomkrona med snedt femflikigt bräm. Ståndarna äro fem, med fria knappar, öppnande sig med en längdspringa. Frukten är en tvårummig kapsel, hvars öfre del brister af såsom ett lock; blomfodret qvarsitter och omgifver kapseln. Till slägtet föras sju europeiska arter (oberäknade de två, som föras till det från H. numera afskilda slägtet Scopolia Jacq.). I Sverige finnes vid vägar och sopbackar den vanliga Bolmörten, H. niger L., en tvåårig, klibbhårig, giftig ört, med smutsigt grågulaktiga blommor, dystert ådrade med brunblått. Dess blad, folia hyoscyami, äro officinella och innehålla en giftig alkaloid, hyoscyamin (se d. o.), som i likhet med atropin och daturin verkar utvidgande på pupillerna. Bolmörtsolja, beredd af bladen, verkar smärtstillande. Förgiftning med rötterna af bolmörten hafva inträffat, i det de tagits för palsternackor (från hvilka de lätt skiljas genom sin grenighet), och till dylika förgiftningar höra ofta mycket glada yrselsyner. Det antages, att bolmörten spelade en rol vid de sorgligt ryktbara hexeriprocesserna under 1600-talet, i det inandningen af de döfvande ångor, som frambragtes af de giftiga
bolmörtsfröna, lagda på glöd, framkallade glada yrselbiider och föreställning om fester i Blåkulla. O. T. S.