Hypodermiae

Hypodermiae l. Hypodermii, Mångsporiga svampar, bot., bilda en särskild ordning, den fjerde, bland Carposporeae. Alla Hypodermiae äro parasiter, hvilkas trådformiga, förgrenade vegetationslager (mycelium) lefver (vanligen) mellan cellerna i den växt, hos hvilken svampen är snyltgäst, och under hvars ytterhud (epidermis) deras sporer bildas och sedan bryta igenom. Sporerna uppstå genom successiv afsnörning från en modercell. De bildas sålunda en efter annan i perlbandslika rader, i hvilka den nedersta är den yngsta sporen och den öfversta den äldsta, hvilken också först aflossas. Dit höra rostsvamparna (Uredineae), och man räknar dit äfven brandsvamparna (Ustilagineae) samt de hos insekter (flugor och fjärilslarver) lefvande Entomophtoraceae. Till denna sista familj hör Empusa muscae, som mot hösten ses döda och växa ut från den vanliga husflugan, hvilken man då ofta finner sittande på fönster och väggar, omgifven af de afstötta sporerna, hvilka bilda likasom ett gråaktigt dam kring den döda flugan. O. T. S.