Infami

Infami (Lat. infamia; se Infam), vanära, skändlighet, nedrighet, skymfligt tillmäle, smädelse. - Jur. I det äldre rättsspråket betecknade ordet infami en minskning i medborgerligt anseende, med hvilken minskning en inskränkning i medborgerliga rättigheter var förbunden. Man skilde emellan infamia juris och infamia facti. Med det förra förstod man den minskning i ära och den deraf följande minskning i rättsliga förmåner, hvilken lagen förenade med vissa särskildt angifna nesliga gerningar eller med undergåendet af vissa nesliga straff. Det senare uttrycket åter angaf en sådan infami, som alstrades af gerningar, hvilka voro af mindre hederlig beskaffenhet utan att dock vara af lagen uttryckligen förklarade för vanärande. Inom den nu gällande svenska rätten motsvaras "infamia juris" af begreppet vanfrejd (se d. o.). Enligt regeln innebär endast en formlig vanfrejd en brist i medborgerligt anseende, hvilken är af rättslig betydelse. Dock förenar lagen understundom vissa menliga påföljder redan dermed att någon "ej hafver godt namn och rykte" eller "gjort sådan gerning, som rörer dess goda namn", och i dylika fall kan en "infamia facti" ännu sägas förekomma: J. H-r.