Ingefära

Ingefära, farmak., en välbekant krydda och drog, som erhålles af Zingiber officinale Rosc. (Amomum zingiber L.), en medlem af kryddliljornas familj Scitamineae R. Br. (Zingiberaceae Rich.), kl. Monandria L. Ingefärsväxten tillhör utan tvifvel ursprungligen Asiens varmaste land, men träffas numera ingenstädes vild, endast odlad, såsom i Indien, Syd-Amerika, tropiska Afrika och Queensland i Australien. Från den tvååriga, långsträckta, köttiga och ringlade jordstammen, som utsänder vågräta, plattade sidoknölar med korta, trubbade (nästan klubblika) grenar åt blott en eller ock två sidor, uppskjuta två slags stjelkar, dels sterila (från topparna af sidoknölarna), beklädda med de långa slidorna af de jämnbredt lansettlika, helbräddade, glatta, fjädernerviga bladen, och dels fruktbärande, hvilka äro omgifna af vida slidor utan bladskifvor och uppbära ett äggformigt, koniskt ax af egendomligt bildade blommor, hvar och en med en grön, gulkantad yttre och en hinnaktig inre skärmslida. Dubbla blomkalkar finnas, den yttre kort, rörformig, klufven längsefter, och den inre nedtill sammanvuxen, rörlik, men upptill delad i 3 gula flikar. Endast en ståndare är försedd med knapp och frömjöl; fem deremot äro sterila, och bland dessa är en omgestaltad till en stor, uthängande, purpurfärgad honingsläpp. Frukten är en trerummig, mångfröig kapsel. - Drogen ingefära består endast af jordstammens sidoknölar och förekommer dels oskalad, dels skalad eller skrapad. Det förstnämnda slaget har epidemis qvar och är torkad antingen omedelbart eller ock förut indoppad i kokande vatten, då genom stärkelsehaltens dextrinförvandling drogens inre blir mörkgrått och hornartadt. Den skalade ingefäran är ofta blott på de plattade ytorna befriad från epidermis eller ock renskrapad rundt om, såsom vanligen är fallet med den hvitaktiga Jamaica-ingefäran, den mest värderade handelssorten. Sådan skrapad ingefära är ofta nog blekt med klor och då oduglig för medicinskt bruk. God ingefära har en särdeles skarp och stickande smak och behaglig aromatisk lukt samt får icke vara öfverdragen med ett hvitt pulver (krita eller gips). Ingefära nyttjas i matlagning, förtäres ofta till sur mjölk samt begagnas till beredning af en syrup, som ofta sättes till bröstmixturer, och (den färska jordstammen) inkokas med socker till ett starkt smakande sylt. Ingefärs-te med honing, drucket morgon och afton, är en huskur mot katarrer i respirationsorganen (heshet och hosta). O. T. S.