Inkarnation (af Lat. in, i, och caro, genit. carnis, kött), egentl. köttblifvande, inträdande i kött och blod; förkroppsligande, menniskoblifvaride. Uttrycket brukas i synnerhet inom religionsvetenskapen om det gudomligas framträdande i sinlig gestalt. Föreställningen härom är synnerligen starkt utvecklad inom brahmanismen, enligt hvilken i sjelfva verket hela verlden är en fortgående och gradvis förverkligad inkarnation af det gudomliga. I kristendomen begagnas uttrycket om Kristi menniskoblifvande, eller mandomsanammelse, och betecknar "den gudomliga handling, genom hvilken Guds evige son (Ordet, Logos) antog mensklig natur, så att de båda naturerna utgöra blott en person". Se vidare Jesus Kristus. E. J. Ö.