Irenik (af Grek. eirene, frid), egentl. fridslära, fridsvetenskap; den gren af den systematiska teologien, hvars uppgift är att efterspåra de gemensamma sanningselement, som kunna vara till finnandes inom olika lärosystem, och derigenom verka för sammanslutning eller åtminstone ömsesidig fördragsamhet. Såsom teologisk vetenskapsgren är ireniken af färskt datum, men alltsedan reformationen hafva tid efter annan uppstått teologer af en utprägladt irenisk riktning (Melanchthon, Grotius, Calixtus, Spener, Leibniz och Schleiermacher). P. F.