Jästsvamparna

Jästsvamparna, Saccharomycetes, bot., en ordning inom Protofyternas klass, kännetecknas deraf att individerna äro encelliga, men kunna, under hastigt pågående förökning, uppträda i form af greniga eller enkla kedjor. Cellerna äro ellipsoidiska, äggformiga eller klotrunda. Cellinnehållet består af en finkornig protoplasma med vakuoler. Någon cellkärna är icke funnen. Förökningen sker genom afsnöring (se Cellbildning) på det sätt att cellen åt ett, två, eller tre håll bildar en liten blåslik utbuktning, hvilken tillväxer och uppnår modercellens storlek samt afstänges från denna med en skiljevägg, som slutligen delas i två hinnor, hvarvid dottercellen frigöres. Om den vanliga öl- eller alkoholjästsvampen, Saccharomyces cerevisiae, se Jäsning. -- S. apiculatus lefver under fruktträd och bärbuskar samt förekommer på de mogna frukternas skal. Den bildar citronformade celler och uppträder först af alla jästsvamper, då bär- och fruktsafter frivilligt råka i jäsning. Under det jäsningen framskrider, efterträdes den af en annan, högligen polymorf art, S. pastorianus, som sedan sjelf undantränges af S. ellipsoideus, hvilken är orsaken till den vanliga vinjäsningen. Efter slutad jäsning uppträder ofta på vätskans yta en särdeles karakteristisk art, S. mycoderma, "vinblomman", som förderfvar vinet genom att oxidera dess alkohol till kolsyra och vatten. En liten art, S. exiguus, förekommer jämte öfriga arter i jäsande bärsafter. I jäsande bröd-deg finnes en annan, äfvenledes ganska liten art, S. minor. Ännu flere arter äro namngifna. Till jästsvamparna räknas numera äfven torsksvampen, S. albicans Reess (Oidium Robin), hvilken uppträder i synnerhet i munhålan hos barn. O. T. S.