Jerntråd kallas smidigt jern, beredt till form af tråd. Med afseende på trådens groflek sorteras den med olika nummer för olika dimensioner efter en s. k. trådklinka. Den allmännast använda trådklinkan är "Birmingham wire gauge" (förkortadt B. W. G.), å hvilken N:o 0 motsvarar 8,6 mm. diameter och N:r 36 0,1 mm. diam. Ämnena till tråden och t. o. m. de lägre numren på trådklinkan tillverkas i små hastigt gående s. k. snällvalsverk; men i allmänhet erhålles tråden medelst dragning i kallt tillstånd genom dragskifvor (skifvor af hårdt stål eller hvitt tackjern), försedda med koniska hål, genom hvilka tråden drages, hvarvid dess diameter minskas efter hålets diameter. Genom denna bearbetning förändras efter hand jernets egenskaper, så att det blir allt hårdare och skörare, hvarför det emellanåt måste glödgas. Den vid glödgningen uppkommande glödspånen måste derefter bortskaffas genom trådens betning i utspädd syra, samt tråden derefter rengöras från vidhäftande syra och torkas, innan dragningen kan fortsättas. För tråddragning ligger det mycket stor vigt uppå jernets jämnhet och frihet från oarter, hvarför också en betydlig del af de bättre svenska jernsorterna nyttjas till detta ändamål. Jerntråds elektriska ledningsförmåga minskas betydligt genom främmande inblandningar, hvarför det kolfriaste och
mjukaste jernet är bäst passande till telegraftråd. På senare åren har götmetall, i synnerhet Martinmetall, ganska mycket börjat användas till tråddragning. C. A. D.