Kalkspatprisma

Kalkspatprisma, fys. Kalkspaten har egenskapen att dubbelbryta ljuset, sönderdelande detsamma i två strålar, polariserade i mot hvarandra vinkelräta plan. Kristallens genomskinlighet och dess förekomst i större stycken göra den särdeles användbar för optiska ändamål. I synnerhet betjenar man sig af den samma för erhållande af rätlinigt polariseradt ljus; ty de andra metoderna att erhålla polariseradt ljus gifva vanligen jämte de rätlinigt polariserade äfven elliptiskt polariserade strålar. I de flesta fall är det önskvärdt att erhålla endast den ena ur kalkspatkristallen framträdande strålen och att aflägsna den andra. Den enklaste apparaten för detta ändamål är det akromatiska kalkspatprismat. För att erhålla ett sådant sammankittar man ett rätvinkligt prisma af kalkspat, hvars brytande kant är parallel med optiska axeln, med ett alldeles likadant prisma af glas, hvars medelbrytningsexponent är lika med kalkspatens extraordinära stråle, på det sätt att de brytande kanterna äro parallella, men ligga motsatt, så att alltså ett parallellipipediskt prisma uppstår. Till sammanfogningsämne nyttjas den mycket genomskinliga canadabalsamen. Får ljus falla vinkelrätt mot den ena begränsningsytan, så går den extraordinära strålen obruten igenom och den ordinära devieras. Man erhåller alltså en enda polariserad stråle, hvars polarisationsplan bestämmes af normalen till ytan och en med den brytande kanten parallel linie. Ett annat slags kalkspatprisma är det nicolska. En naturlig dubbelspatromboeder, hvars klyfningsytor bilda med sidoytorna en vinkel, större än 70°, afslipas så, att den nämda vinkeln blir endast 68°. Derefter tages ett snitt genom kristallen vinkelrätt mot hufvudsnittet och mot de nya ändytorna, hvarefter de nya ytorna poleras väl och sammanfogas med canadabalsam. Prismats långa sidoytor antingen mattslipas eller svärtas för att hindra inre spegling. Emedan canadabalsam har en brytningsexponent, som ligger emellan den ordinära och den extraordinära strålens, så undergår den förra total reflexion, och endast den extraordinära går igenom. L. A. F.