Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Kalmar län

Ämne: Svenska län · Svenska län, orter och förvaltning

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 20 (1899), sp. 1292–1293 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

*Kalmar län beräknas nu hafva en areal af 11,543 qvkm., hvaraf 581 qvkm. vatten. Vestligaste punkten ligger nu vid 2° 38' v. lgd. Folkmängden uppgick vid 1896 års slut till 227,963 pers. (111,121 mankön, 116,842 qvinkön), deraf 200,054 å landsbygden och 27,909 i städerna. Sedan 1882 har folkmängden på landsbygden mest genom utvandring minskats med 7,9 proc., hvaremot stadsbefolkningen ökats med 7 proc. Norra och södra Tjusts härads fögderi heter fr. o. m. 1886 Tjusts fögderi. Länet har 101 socknar och ingen sockendel samt ingen del af Skärkinds kontrakt, ej häller inom Vexiö stift.

Köpingarna äro endast 7, emedan Bergqvara (se d. o. Suppl.) icke eger några köpingsrättigheter. Till riksdagens Andra kammare väljer landsbygden 8 ledamöter och städerna 2, hvarjämte Vestervik tillsammans med Eksjö värjer 1. — Af arealen uppgåfvos 1895 14,9 proc. vara odlad jord, 7,3 proc. naturlig äng och 45,5 proc. skogbärande mark. Af spanmålsöfverskottet äro i regeln endast korn och hafre föremål för export till utlandet. Malmuppfordringen inskränkte sig 1895 till 4 ton kopparmalm och 15 ton svafvelkis från Solstads grufva i Misterhults socken. Ölands alunverk, hvars egare, Ölands cementaktiebolag, hufvudsakligen lagt an på cementtillverkning vid Degerhamn, gaf endast 21,6 t. jernvitriol, 10 ton och 52 ton alun. Vid 3 masugnar — Ankarsrum, Ed och Öfverum — tillverkades s. å. 7,700 ton tackjern och direkt från masugn framstäldt gjutgods; vid 7 lancashire-, 1 skrotsmältnings och 1 franchecomté-härd samt 1 martinugn tillverkades 6,370 t. smältstycken, råskenor och göt samt 5,140 t. stång-, fason- och finjern samt andra gröfre tillverkningar af smidesjern och stål. Fabriksnäring drefs vid 272 verk, med 4,076 arbetare och ett tillverkningsvärde af 6,5 mill. kr. (deraf 4,5 mill. kr. å landsbygden), hvaraf 1,8 mill. kommo på jern- och stålfabriker, gjuterier och mek. verkstäder och nära 1/2 mill. på 8 glasbruk. Bränvinstillverkningen (vid 1 bränneri) var 423,000 liter. Handtverk drefs af 831 pers., med 1,207 arbetare och en bevillning af 2,800 kr. Handelsflottan räknade 170 segelfartyg, om 24,126 tons, och 20 ångfartyg, om 3,171 tons och 790 hästkrafter. Jernvägarna hafva sedan 1879 ej lått någon tillökning förr än 1897, då en 78 km. lång linie mellan Kalmar och Berga station å Nässjö–Oskarshamns jernväg öppnades. — Taxeringsvärdet år 1896 var för jordbruksfastigheter 111,005,800 kr. å landsbygden och 1,759,600 kr. i städerna samt för annan fastighet 11,857,100 kr. å den förra och 18,349,600 kr. i de senare, hvartill kommer värdet af statens och menigheters fasta egendom, taxerad å landsbygden till 10,111,100 kr. och i städerna till 3,011,900 kr. Fideikomissegendomar till ett taxeringsvärde af 1,07 mill. kr. innehades 1890 af 4 pers. Vid samma tid var den fasta egendom, som innehades af inhemska aktiebolag, taxerad till 5,85 mill. kr. och den, som egdes af främmande makters undersåtar, till 0,44 mill. kr. — Pedagogierna i Borgholm och Mönsterås hafva indragits, den förra 1891, den senare 1893. 2 landtmannaskolor hafva inrättats i sammanhang med och såsom en fortsättning af den undervisning, som meddelas vid länets båda folkhögskolor, Ebbetorp och S. Vi. Döfstumskola (ej institut) finnes i Hjorted. Provinsialläkarna äro nu 10, hvarjämte finnas 2 extra provinsialläkare. Kalmar har 2 stadsläkare.