Tillbaka Read Runeberg

Nordisk familjebok. 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla

Originalsida 648
Originalsida 648
Originalsida 648
Originalsida 649
648–649

Sida 648

Kalikut ...

2. Kallstenius, Evald Gustaf Götrik, den föregåendes broder. Se Björling, J. A. Suppl.

Kallus (Gallus), bot., benämnes inom växtanatomien tvänne väsentligen olikartade bildningar. 1. Då en lefvande fanerogam växtdel såras, sker sårets läkning på något olika sätt, om det är en örtartad eller vedartad växtdel. I förra fallet uppstår något under sårytan ett korkkambium, ur hvilket s. k. sårkork bildas, i senare fallet börja alla de i sårets närhet liggande lefvande cellerna att växa ut till en sammanhängande massa, kallus, som täcker såret, oftast fullständigt. Kallus kan antingen omedelbart förkorkas, eller ock, såsom vanligen är fallet, uppstår i densammas yttersta del ett korkkambium, ur hvilket den skyddande korkväfnaden framgår. 2. I silrören (se Kärlsträng. Suppl.) uppstår på och invid silskifvorna en egendomlig bildning, kallus, som bekläder och ibland täpper hålen i silskifvan mer eller mindre fullständigt, beroende på årstiden och silrörets ålder. Särskildt under vintern tilltager hos många arter kallusbeläggningen, för att på våren mer eller mindre fullständigt försvinna. Likaså tilltager den hos äldre silrör, då de upphöra att funktionera; i ännu äldre stadium försvinner den dock så godt som fullständigt. Kallus bildas af ett gummiartadt, ganska litet kändt ämne, kallos, utmärkt genom bl. a. olöslighet i kopparoxidammoniak, men lättlöslighet i sodalösning. G. A.

*Kalmar hade vid 1896 års slut 12,305 innev. Taxeringsvärdet var s. å. 11,018,700 kr., deraf 445,300 kr. för jordbruksfastighet. Vid 1895 års slut uppgingo stadens bokförda tillgångar till 1,387,854 kr. och skulder till 967,704 kr. Hamnen besöktes 1895 af 4,758 ankomna och afgångna fartyg, om 758,302 tons, deraf 1,626 (om 196,140 tons) i utrikes sjöfart; Hamnafgifterna utgjorde 66,950 kr., tulluppbörden 731,000 kr. Stadens egen handelsflotta räknade 45 fartyg, om 8,448 tons (deraf 4 ångfartyg, om 356 tons och 140 hästkrafter). De handlandes antal var 352, med 189 betjente och en bevillning för rörelsen af 6,130 kr. S. å. funnos 28 fabriker, med 540 arbetare och ett tillverkningsvärde af 933,000 kr. (oberäknadt ångqvarnsindustrien). Handtverkarna voro 247, med 403 arbetare. Sedan 1889 hafva Riksbanken och Smålands enskilda bank afdelningskontor i K., det senare en efterträdare till filialen af Oskarshamns enskilda bank, som upphört. Sedan 1884 äro domkyrkoförsamlingen och slottsförsamlingen förenade till en kyrkoförsamling med vilkor att gudstjenst fortfarande förrättas såväl i slottskyrkan som i domkyrkan. Sedan 1888 finnes jämväl en mosaisk församling. Staden har en lägre teknisk yrkesskola, inrättad af fabriks- och handtverksföreningen, samt en högre slöjdskola. Genom den år 1897 fullbordade 78 km. långa linien K.–Berga (å Nässjö–Oskarshamns jernväg) har K. direkt jernvägsförbindelse med Oskarshamn.

I K. funnos 2 kloster, båda tillhörande dominikanorden. Det ena, hvars byggnader lågo på norra sidan om staden, innehades af nunnor, det andra af munkar. Det förra, S. Johannis kloster, anlades 1299 af nunnan Margareta Gustafedotter, som sedan blef priorissa. Hon och hennes syster Ingeborg, gift med riddaren Bengt Petersson (3 hjorthorn), skänkte gårdar i Nerike, Östergötland och Småland. Äfven på Öland erhöll detta kloster en mängd gårdar, några skänkta af jarlen Erengisle Sunesson. Skyddsbref utfärdades af hertigarna Erik och Valdemar (1307) samt konungarna Erik Magnusson (1357), Kristofer (1444), Karl (1448) och Kristiern (1471). År 1504 utfärdade electus i Linköping Hemming Gad och riksföreståndaren Svante Nilsson bref ang. klostrets förflyttning till annan ort. Klostret hade nämligen på grund af sitt läge många gånger varit utsatt för fiendernas härjningar; det var »skinnadt, brändt och platt i grund förstördt», och som man äfven kunde vänta fejder i framtiden, förflyttades nunnorna till Skeninge kloster (se d. o.) af samma, orden. Egendomarna öfvergingo då till sistnämnda kloster. — Munkklostret omtalas långt senare. Den första urkund, som meddelar oss något om dess tillvaro, gäller icke någon klosterangelägenhet. Den innehåller blott namnet på dess prior, hvilken varit vittne till att Bo Jonssons fru blifvit förlöst (1360) genom s. k. kejsaresnitt eller dylik operation. Ännu 1529 egde klostret bestånd; konung Gustaf medgaf då, att munkarna fingo stanna qvar i sitt kloster, samt ville ej förhindra staden att lemna dem understöd. C. S–e.

*Kalmar. 1. Socken i Kalmar län. 1,601 har. 446 innev. (1896). — 2. Socken i Upsala län. 2,351 har. 628 innev. (1896).

Kalmar–Berga jernväg, smalspårig (0,891 m.), 78 km. lång, tillhörig Kalmar–Berga jernvägs-aktiebolag, förenar Kalmar stad med Nässjö–Oskarshamns jernväg vid stationen Berga och öppnades för trafik d. 1 Dec. 1897. J. L.

Kalmar–Emmaboda jernväg, normalspårig, 57 km. lång, tillhörig Kalmar nya jernvägsaktiebolag, sammanbinder Kalmar stad med Karlskrona–Vexiö jernväg och derigenom medelbart med Södra stambanan. Den öppnades för allmän trafik. d. 11 Aug. 1874. J. L.

*Kalmarkriget. Jfr A. Larsen: »Kalmarkrigen. Et bidrag til de nordiske rigers krigshistorie» (1889).

*Kalmar län beräknas nu hafva en areal af 11,543 qvkm., hvaraf 581 qvkm. vatten. Vestligaste punkten ligger nu vid 2° 38' v. lgd. Folkmängden uppgick vid 1896 års slut till 227,963 pers. (111,121 mankön, 116,842 qvinkön), deraf 200,054 å landsbygden och 27,909 i städerna. Sedan 1882 har folkmängden på landsbygden mest genom utvandring minskats med 7,9 proc., hvaremot stadsbefolkningen ökats med 7 proc. Norra och södra Tjusts härads fögderi heter fr. o. m. 1886 Tjusts fögderi. Länet har 101 socknar och ingen sockendel samt ingen del af Skärkinds kontrakt, ej häller inom Vexiö stift.

Köpingarna äro endast 7, emedan Bergqvara (se d. o. Suppl.) icke eger några köpingsrättigheter. Till riksdagens Andra kammare väljer landsbygden 8 ledamöter och städerna 2, hvarjämte Vestervik tillsammans med Eksjö värjer 1. — Af arealen uppgåfvos 1895 14,9 proc. vara odlad jord, 7,3 proc. naturlig äng och 45,5 proc. skogbärande mark. Af spanmålsöfverskottet äro i regeln endast korn och hafre föremål för export till utlandet. Malmuppfordringen inskränkte sig 1895 till 4 ton kopparmalm och 15 ton svafvelkis från Solstads grufva i Misterhults socken. Ölands

Källa: Project Runeberg ·