Kår (Fr. corps, af Lat. corpus, kropp), flere genom samma regler, bruk, verksamhet o. s. v. till en mer eller mindre sluten enhet förenade individer, t. ex. diplomatiska kåren, officerskår, handelskår, studentkår, ballettkår o. s. v. I den militära terminologien nyttjas ordet hufvudsakligen för att beteckna en truppstyrka, sammansatt och utrustad för sjelfständigt uppträdande antingen såsom högsta enhet i en stor armé, armékår, eller också i och för ett särskildt ändamål, såsom ströfkårer, frikårer o. d. Armékåren, för korthetens skull ofta kallad blott kåren, leder sitt ursprung från de små sjelfständiga arméer, som fransmännen uppsatte under revolutionen, men förekom egentligen första gången i Moreaus armé 1800 och vann snart insteg i andra arméer. Armékåren finnes i alla stora arméer, numera redan i fredstid, och uppgår på krigsfot vanligen till omkr. 30,000 stridande af alla vapen med träng och andra anstalter för sjelfständigt uppträdande. I Sverige nyttjas benämningen kår äfven för de fristående fältjägarebataljonerna och för några kavallerienheter af ett regementes eller mindre storlek. Den norska kavalleri brigaden indelas i 3 kårer. -- Kåranda. Se Esprit de corps. C. O. N.
Nordisk familjebok · första upplagan
Kår
Ämne: Arméorganisation, grader och trupper · Krigsväsende och armé
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 9 (1885), sp. 369–370 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗