Kardialgi

Kardialgi (af Grek. kardia, magmun, och algos, smärta), eller magkramp, gastralgi, gastrodyni, kallas en smärta i maggropen, som beror på en retning af magsäckens sensitiva nerver och som uppträder anfallsvis eller mera ihållande, sällan som en sjelfständig sjukdom, utan merendels som symtom af någon sjukdom i magsäcken, t. ex. kräfta, magsår, magkatarr, eller endast af en digestionsrubbning, dyspepsi, vid närvaro af retande, skarpa, osmältbara födoämnen, vid abnorm syrebildning, magsyra, gikt, eller beroende af en allmän rubbning i nervsystemet, såsom vid anemi och bleksot, hypokondri, hysteri, eller på en affektion af lifmodern, genom sympatisk retning. De mest reguliera anfallen träffas som en typisk nevralgi i frossa (cardialgia typica). Att botemedlen måste rätta sig efter orsakerna och äro lika mångfaldiga som dessa, faller af sig sjelf. F. B.