Karl

*Karl, svenska prinsar. — 3. Karl (Oskar K. Vilhelm) företog 1884 öfver Trieste och Sue en resa till Indien, hvarifrån han återvände öfver Egypten, Syrien, Konstantinopel, der han Mars–Maj 1885 låg allvarsamt sjuk i tyfus, Rumanien och Österrike. Intryck under resan har han skildrat i den i förening med bröderna Oskar och Eugen 1886 utgifna skriften Våra minnen. Han utnämndes 1888 till ryttmästare vid Lifgardet till häst och i norska kavalleriet samt till kapten i Generalstaben och i Vestgöta regemente, 1892 till major, 1894 till öfverste och sekundchef för Lifgardet till häst och 1897 till generalmajor i svenska och norska arméerna. Han har vid några tillfällen varit ordf. i Tillförordnad regering. 1892 representerade han konung Oskar II vid danska konungaparets guldbröllop. Den 27 Aug. 1897 vigdes hen i Köpenhamn med prinsessan Ingeborg, en dotter af danska kronprinsen Fredrik och svensk-norska prinsessan Lovisa. Prinsen (efter färgen på Lifgardets uniform ofta kallad »Blå prinsen») åtnjuter mycken popularitet, hvartill bl. a. bidragit hans lifliga intresse för de s. k. folkköken.