Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Kattfot

Ämne: Växtsläkten och örter (korta släktartiklar) · Växter och botanik

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 8 (1884), sp. 524–525 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Kattfot, bot., benämnes den vanligen lågväxta till nat. fam. Synanthereae Juss. och kl. Syngenesia L. hörande ört, hvars vetenskapliga namn är Antennaria dioica Gaertn. (Gnaphalium L.). "Kattfötterna" äro hvit-ulligt ludna och försedda med rotstock, från hvilken vanligen flere stjelkar och korta grenskott uppstiga, de senare bärande spadlika, rundtrubbade, med udd försedda blad. De blomkorgbärande stjelkarnas blad äro jämnbredt lansettlika, spetsiga, under hvitludna, ofvan vanligen glatta. Blomkorgarna, flere eller färre till antalet, skaftade, i spetsen af stjelken, äro af två slag på olika stånd. Det ena slaget har endast rörformiga, tvåkönade blommor, hvilkas med enkelt märke försedda pistiller äro ofruktsamma; dessa blommor äro således hanblommor. Det andra slaget saknar ståndare, men har fruktsamma pistiller med tvåklufvet märke. Kattfoten är således tvåbyggare, hvaraf artnamnet dioica (af Grek. dis, dubbel, och oikos, hem). Den vanliga kattfoten är ytterst allmän på torra backar och betesmarker. I Sveriges och Norges nordligaste fjälltrakter finnas två andra arter af samma slägte: A. alpina (L.) R. Br. och A. carpatica (Wg) R. Br. -- Kattfoten har förr under namnet Flores et herba Gnaphalii l. Pilosellae albae l. Pedis cati varit använd mot blodhosta, lungsot, rödsot o. s. v. O. T. S.