Keiller [ki'ller], Alexander, industriidkare, föddes d. 1 Juli 1804 i Dundee i Skotland och kom 1825 till Göteborg med anledning af sin faders trävaruaffärer på Sverige. I Göteborg sammanträffade K. med sin landsman William Gibson. Desse båda män bildade 1826 ett bolag; -- upplöst 1839 --, hvilket 1828 vid den s. k. "Slussen" i Göteborg inrättade en fabrik för maskinspinning af lin och hampa, den första i Sverige, och derefter, 1832, på Jonsered, 15 km. från Göteborg, anlade ett fullständigt segelduksväfveri jämte hampoch linspinneri samt en mekanisk verkstad med gjuteri. Vid sistnämnda företag trädde K:s skicklighet som ingeniör på ett lysande sätt i dagen. År 1841 anlade han för egen räkning i Göteborg en mekanisk verkstad med gjuteri, hvilket etablissement snart räknades bland de förnämsta i landet. Sedan han 1858 upptagit sin äldste son, Alexander, till bolagsman samt firman s. å. inköpt största delen af Kafveltorps grufvor och smältverk i Örebro län samt några år derefter Schisshytte och Rämens bruksegendomar i Kopparbergs län, växte dess verksamhet till en ansenlig betydenhet. Under tiden (1860) upptogs K:s andre son, James, till bolagsman, uteslutande egnande sig åt den mekaniska verkstadsrörelsen. År 1867 öfverlät firman sin mekaniska verkstad till ett aktiebolag (Göteborgs mekaniska verkstads aktiebolag), hvars verkställande direktör sedan dess varit och fortfarande är James K., och 1868 drog sig K. helt och hållet från affärerna, hvarefter han riktade sin verksamhetsifver på naturvetenskaperna, hufvudsakligen zoologi och geologi. För dessa ämnen, som han redan i sin ungdom studerat, egde han en framstående fallenhet, och han gjorde på detta område flere värdefulla iakttagelser. Sjelf skicklig tecknare, hade K. ett utmärkt konstsinne, synnerligast beträffande bildhuggare- och målarekonsten. K. dog i Göteborg d. 27 Mars 1874.
Nordisk familjebok · första upplagan
Keiller
Ämne: Göteborgare och göteborgsanknutna · Svenska riksdagsmän, publicister och författare
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 8 (1884), sp. 566 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗