Keilhau [kejl-], Balthasar Matthias, norsk geolog, född d. 2 Nov. 1797 i Birids prostgård vid Mjösen, blef 1826 lektor i bergsvetenskaperna och 1834 professor i mineralogi i Kristiania. Utom en mängd resor i geologiskt syfte i Norge, för att åstadkomma en geologisk karta öfver landet (ett mål, som K. tidigt föresatt sig, och som han ock uppnådde), företog han dylika äfven till Beeren Eiland, Spetsbergen m. fl. st. Han dog i Kristiania d. 1 Jan. 1858, sedan han kort förut på grund af sjukdom inlemnat sin afskedsansökan. Förutom många afhandlingar och uppsatser, behandlande Norges geologi, utgaf K., med bidrag af flere författare, på tyska "Gaea norvegica" (3 häften i fol., 1838--1850; med en geologisk karta öfver hela landet). K:s förtjenster om utredandet af Norges geologi äro betydliga, om ock hans åsigter i flere väsentliga frågor (såsom silursystemet i Kristianiatrakten,
graniten, som han ansåg hafva uppkommit genom "transmutation" af skiffer, m. m.) numera knappast hafva någon anhängare. B. L-n.