Kemiskt spektrum, fys., benämnes ofta den del af spektrum, som innehåller de mest brytbara strålarna, nämligen de violetta och de i spektrum utanför dessa liggande osynliga ultravioletta. Benämningen syftar på dessa strålars förmåga att utöfva vissa kemiska verkningar. Se Kemiska strålar . R. R.
Garfsyra tannin, kem., en i galläpplen förekommande, af Berzelius först i rent tillstånd framställd syra, hvilken enli… Arabin l. Arabin-syra, kem. farmak., utgör i förening med kalk samt en ringa mängd magnesia och kali det gummi, som … Ammoniak-salter l.Ammoniumsalter, kem. Föreningar af ammoniak med syrehydrat. De äro allesammans färglösa, lösliga i vatten o… Oxalsyra (af Oxalis, harsyra, hvari syran finnes), kem., en först af Scheele 1770 framställd syra, hvars kalk- och kal… Indigoblått l. indigotin, kem., det blåa färgämnet i indigo (se d. o.), som alltefter beskaffenheten innehåller deraf frå… Cellulosa kem. Endast jämförelsevis sällan, såsom t. ex. i bomull, utgör ren cellulosa växtcellens membran; vånligön är… Resorcin (af Lat. resina, harts, och orcin, på grund af ämnets bildningssätt af hartser och smältande alkalier samt li… Mjölksocker laktos (af Lat. lac, mjölk), kem., en med rörsockret isomerisk sockerart, C12 H22 O11; som förekommer i mjölk…
Alla artiklar i ämnet →
Hänvisas hit från
Aktinometer (af Grek. aktis, stråle, och metrein, mäta), strålmätare, fys. Ordet A. nyttjas af fysici i flere olika bemärkelser. 1) John Herschel, som först … band 1, sp. 333