Kexlerus, Simon, matematiker, född i Kexle by, Edsbergs socken (Nerike) d. 29 Dec. 1602, blef student i Upsala 1625 och filos. magister 1632 samt företog derefter en tvåårig utrikes resa till Holland, Tyskland och Danmark, i hvilket förstnämnda land han studerade under Adrian Metius. Efter återkomsten till Sverige blef han 1635 t. f. lärare vid Strengnäs gymnasium, 1637 filos. adjunkt i Upsala och 1640 professor i matematik vid det nyinrättade universitetet i Åbo samt erhöll 1651 Piikis pastorat. Död d. 22 Mars 1669. -- K. utöfvade en ganska omfattande skriftställareverksamhet, företrädesvis såsom läroboksförfattare; så utgaf han Arithmetica astronomica sexagenaria (1649), Arithmetica geodetica denaria (s. å.), Trigonometria (s. å.), Arithmetica triplex nec non Geometria (1658; af aritmetiken utgafs dock blott 2:sta del.), Tractatus brevis de tempore (1661), Gnomonicae compendium (1664) och Arithmetica vulgaris (1669?). K. var en af de förste svenskar, som framställde decimalräkningen. För öfrigt synes han icke haft någon särskild förkärlek för nya teorier; så uppträdde han t. ex. kritiskt mot Lipstorp, hvilken i "Copernicus redivivus" framhållit det kopernikanska systemets företräden framför det gamla. Med den vetenskapliga astrologien sysselsatte han sig vid flere tillfällen: i sin almanack för år 1633, i sitt promotionstal 1647, i Astrologia generalis (1653) och i Observationes astrologicae (1661). Han förnekade visserligen möjligheten af förutsägelser rörande särskilda husliga förhållanden, men ansåg dock "at stiernorne menniskian til tumult vpäggia kunne, i thet the vthi theras kropp en elak och förgifftigh wätska förorsaka, så at the för ringa saak skull lätteligh til krigh vthbrista". -- Utom de ofvan nämnda skrifterna utgaf K. åtskilliga akademiska disputationer samt almanacker till Örebro horisont 1632 och 1633 samt Åbo horisont 1650 och 1654. G. E. 1. Key [kej], Karl Fredrik Edvin Emil, politiker, född d. 7 Okt. 1822 på Eds bruk i Kalmar län, vistades efter sin faders frånfälle, och sedan modern trädt i nytt äktenskap, i sin styffaders, den bekante riksdagstalaren A. Chr. Raabs, hem. Der väcktes hos honom redan vid unga år det intresse för politiska frågor, som sedermera under en viss tid af hans lif nästan helt och hållet upptagit honom. Efter att i Lund hafva aflagt 1838 student- och 1841 kansliexamen antogs K. 1842 såsom e. o. kanslist i Finansdepartementet, tillbragte en del af de närmast följande åren på utländska resor (skildrade i En resebeskrifning af E. K., 1846) och slog sig 1848 ned såsom landtbrukare på Sundsholms säteri i Gladhammars socken, Södra Tjusts härad af Kalmar län. Der erhöll han inom kort en mängd kommunala uppdrag, satt 1862--83 i Norra Kalmar läns landsting, hvarest han 1872--81 innehade vice ordförande- och 1882--83 ordförandeplatsen, och var 1870--71 samt 1880--82 vice ordförande i Kalmar läns norra hushållningssällskap. Samtidigt fick han tillfredsställa sitt begär att taga del i det politiska lifvet: 1867--83 representerade han oafbrutet Södra Tjusts härad i riksdagens Andra kammare, der han var en af de mest bemärkte medlemmarna af landtmannapartiet. Begåfvad med stor lätthet att uttrycka sig och verkande för sina politiska syften med mycken ifver i tal och skrift så inom som utom riksdagen, blef K. en af sitt partis förtroendemän. Han hade 1868--83 plats i riksdagens vigtigaste utskott, statsutskottet, 1876--80 såsom vice ordförande och 1881--82 såsom ordförande, och i de särskilda utskott, som vid 1871 års urtima riksdag samt vid 1878 och 1883 års riksdagar tillsattes för försvarsväsendets och grundskatternas ordnande. 1879--83 valdes han till medlem af talmanskonferensen. Af regeringen utsågs K. till ledamot af rote- och rusthållare-komitén (1867--68), skattereglerings-komitén (1879--83), landtförsvarskomitén (1880--82) och läroverkskomitén (1883). Bland de motioner -- de äro få --, vid hvilka K:s namn är fäst, må nämnas den 1878 väckta motionen med förslag till ny härordning, hvars grunder antogos af Andra kammaren s. å. och upptogos i K. M:ts vid 1883 års riksdag framlagda förslag. Då med detta förslags fall härordnings- och grundskattefrågorna, hvilkas genomdrifvande utgjort förnämsta målet för K:s riksdagsmannaverksamhet, antagligen för en längre tid skötos åt sidan, sökte K. och erhöll d. 29 Juni 1883 postmästaretjensten i Helsingborg samt nedlade i sammanhang dermed sitt mandat som riksdagsman. -- 1865 invaldes han till medlem af Landtbruksakademien. Han har utgifvit åtskilliga skrifter, såsom broschyrerna Politiska funderingar af en skandinav (1849), Till allmänheten i försvarsfrågan af Broder Svensk (1882) och Till allmänheten i skattefrågan af Broder Svensk (1883), samt Försök till svenska tidningspressens historia (1:sta del., 1883).
2. Key [kej], Ernst Axel Henrik, anatom, akademisk lärare, af samma slägt som den
föregående, född i Flisby socken i Jönköpings län d. 25 Okt. 1832, blef student i Lund 1848, med. kandidat 1855, med. licentiat 1857 och kirurgie magister 1859. Någon tid derefter anträdde han med statsunderstöd en vetenskaplig resa till Tyskland, hvarest han studerade dels hos Max Schultze, dels hos Virchow. Efter hemkomsten utgaf han en afhandling Om smaknervernas ändningssätt i grodtungan (1861), på grund af hvilken han 1862 erhöll med. doktors diplom. 1861 förordnades han att bestrida professuren i patologisk anatomi vid Karolinska institutet och utnämndes 1862 till ordinarie innehafvare af densamma. Sedan dess har K. utöfvat en synnerligen framstående verksamhet såsom forskare och lärare. Bland hans många skrifter märkas Zur anatomie der milz (i Virchows archiv, 1861), Om de s. k. tubular-afgjutningarnas olika former och bildning vid sjukdomar i njurarne (i "Med. arch.", 1863), Om cirkulationsförhållandena i njurarne (1863), Om svulstmetastaser inom centrala nervsystemets serösa banor (i "Nord. med. ark.", 1879) samt, framför alla, hans i förening med prof. G. Retzius utförda arbeten öfver nervsystemets och bindväfvens anatomi, hvilka först offentliggjordes i en följd artiklar i "Nordiskt medicinskt arkiv" och 1875--76 i utförligare affattning framlades i det ännu ej afslutade verket Studien in der anatomie des nervensystems und des bindegewebes (2 digra foliovolymer med planscher). För detta arbete erhöllo dess författare bl. a. Monthyonska priset af Franska vetenskapsakademien. -- Vidare har K. 1863--67 såsom en af redaktörerna för "Medicinskt archiv" och sedan 1869 såsom hufvudredaktör för "Nordiskt medicinskt arkiv" inlagt stora förtjenster om nordens medicinska literatur och om det andliga sambandet emellan nordens skilda folk -- en idé, som han med stor ifver omfattar. -- För vetenskapens spridning bland allmänheten har K. verkat såsom en af redaktörerna (1872--80) för den utmärkta serien af populära skildringar "Ur vår tids forskning". -- Men ej endast åt den rena vetenskapen har K. egnat sina krafter: han har med lif och värme och i utprägladt liberal riktning deltagit i många vigtiga allmänna angelägenheter. Särskildt har undervisningsfrågan af honom omfattats med stort intresse. Af Stockholms stad valdes han 1881 till ledamot af riksdagens Andra kammare och insattes 1882 af regeringen såsom medlem i den stora skolkomitén. Dessutom har han tagit verksam del i de skandinaviska naturforskaremötena och uppbar såsom svensk generalsekreterare största delen af omsorgerna för naturforskaremötet i Stockholm 1880. -- K. är ledamot af Vetenskapsakademien (1871), Fysiograf. sällsk. i Lund (1878), Vetensk. o. Vitt. samhället i Göteborg (s. å.), Vetenskapssociet. i Upsala (1880) samt af ett stort antal utländska akademier och lärda samfund. Vid Köpenhamns universitets jubileum 1879 blef han filos. hedersdoktor.