Klipptempel. I klippan uthuggna rum för gudstjensts firande stå både till ändamål och utförande i nära frändskap med de s. k. klippgrafvarna (se d. o.). Särskildt är detta fallet inom den egyptiska kulturen. Klipptempel anträffas utmed Nilen vid Ipsambul och ett vid Girsjeh i Nubien. Å de förra prydes fasaden med utmejslade kolossalstoder; det senare har en fritt tillbyggd förgård. Det inre utgöres af väldiga, ur klippan uthuggna salar med pelare och kolossalstoder samt smärre rum. -- Klipptemplens egentliga land är dock Indien, der de förekomma i stort antal och af flere olika typer. En grupp utgöres af de s. k. vihâra, ett slags klosteranläggningar i form af grottor med ett större rum för den gemensamma gudstjensten och celler för de buddhaistiska munkarna, för öfrigt sins emellan tämligen olika
till grundplanen. -- De s. k. chaitja bilda en annan grupp. Till ändamål och grundplan likna de ej obetydligt de kristna kyrkorna med förhall, treskeppigt långhus, kor-rundel och på altarets plats en relikgömma (dagop). Imiterade tunnhvalf och kolonner af mycket vexlande former förekomma. Typen tillhör både den buddhaistiska och den brahmanska tiden, i senare fallet med bilder af brahmanska gudomligheter. Klipptempel af denna art finnas vid Karli, på ön Salsette, på Elefanta vid Bombay m. fl. ställen. -- Slutligen har Indien att uppvisa den egendomliga företeelsen af fristående klipptempel, uthuggna så att säga af ett enda stycke samt omgifna af ur berget likaledes uthuggna gårdar och pelarhallar. Det största minnesmärket af detta slag är Kailasa vid Ellora. Upk.