Klockare (i svensk kyrklig medeltidslatin aedituus, d. v. s. kyrkvaktare), en kyrkobetjent med mångfaldiga och olikartade tjensteåligganden. Sin benämning har han utan tvifvel af sin ännu (1686 års kyrkolag 24: 32) bibehållna skyldighet att sörja för ringningen och klämtningen. -- Klockaren är tjenare dels åt pre-sterskapet, dels åt församlingen. I den förra egenskapen åligger honom att vara till hands för presten vid allmänna gudstjensten och kyrkliga förrättningar, såsom vigsel, barndop, begrafningar; vidare vid skriftermålen, der det särskildt åligger honom att biträda med anteckningen af de personer, som anmäla sig till skriftermål och nattvardsgång (k. res. d. 9 Juli 1869). Dessutom skall han besörja den s. k. klockareposten, hvilken, består i fortskaffande till nästa klockare af kapitlets och kontraktsprostens ämbetsbref samt kyrkoherdens i församlingen bref till prosten, när dessa bref honom tillhandakomma, hvarvid han, om detta försummas, skall svara till deraf timad skada. Tungan af denna skyldighet måste emellertid numera genom postväsendets utveckling hafva blifvit betydligt minskad (k. br. d. 10 Aug. 1877). -- Klockarens tjensteåligganden mot församlingen bestå dels i den dagliga yttre vård honom -- i likhet med sakristanen inom katolska kyrkan -- åligger om församlingens kyrka samt dennas till gudstjensten erforderliga lösören. Han skall (k. res. d. 26 Febr. 1875) hålla kyrkan och kalken rena samt tillse, att kyrkodörrar, portar och luckor stängas på torn och kyrkogård. Han skall vidare "sörja för ringningen och klämtningen, på behöriga tider ställa timklockorna samt taga allt det i noga akt och förvar, som honom i händer antvärdas och förtros"; hvilken skyldighet i afseende på ringningen m. m. dock (enl. k. res. 6 Nov. 1874) är inskränkt till att tillse, att ringning i behörig ordning och på bestämda tider verkställes. Utom kalk och paten har han under sin vård äfven kyrkans skrudar och öfriga lösören. Utom dessa sakristanskyldigheter skall klockaren vidare leda församlingens kyrkosång samt undervisa barnen deri och i skrifning samt med all flit "drifva barnaläran" (K. L. 24: 31, 32), hvarmed ursprungligen förstods katekesundervisningen. Sedan numera helt andra fordringar ställas på folkskoleundervisningen, tages, efter folkskoleväsendets ordnande, klockarens undervisningsskyldighet väl föga i anspråk; men deraf har uppvuxit den på många ställen följda seden att förena klockare- och folkskolelärarebefattning, hvilket ock är uttryckligen medgifvet (Folkskolestadgan d. 20 Januari 1882). Slutligen skall klockare vid landsförsamlingar förstå att med åderlåtningar allmogen betjena (k. br. d. 1 Juli 1755) samt vid ansökningen till klockarelägenheten hafva företett provinsialläkares betyg om kunskap och färdighet i vaccinationens verkställande (k. br. d. 19 Juni 1805).
I ännu ej alltför aflägsna tider, då den allmänna bildningen på landsbygden stod betydligt lägre än nu, blef den mångkunnige klockaren (hvilken dessutom såsom prestens biträde vid alla enskilda förrättningar af kyrklig art kom vid de vigtigaste familjefester i den närmaste beröring med allmogen, som han jämväl i socialt hänseende stod nära) en i allahanda lifvets förhållanden städse anlitad hjelpreda, hvars verksamhet Böttiger icke öfverdrifvet tecknat i sin bekanta visa "Klockarfar, han skall nu allting bestyra". -- Klockaren väljes numera, sedan kyrkoherden af sökandena uppfört tre på förslag, af församlingen bland de föreslagna efter de grunder, som för rösträtt vid kyrkostämma i allmänhet äro bestämda (k. förordn. d. 6 Dec. 1878). I vissa patronella pastorat är dock tillsättningen förbehållen patronus. Om den tillåtelse, som från äldre tider varit presterskapet i Lunds stift lemnad, att få innehafva klockaretjenst och till bestridande af göromålen hålla substitut se Klockareprest.
I Danmark och Norge skall degnen förestå sången i kyrkan samt undervisa ungdomen i barnaläran (Krist. V:s Danske Lov II, 15; Krist. V:s Norske Lov II, 15). Förstnämnda lagrum ålägger äfven degnen att sörja för ringningen och sköta en brefbäring, motsvarande den svenska klockareposten. I samma lagar omtalas äfven såsom en lägre kyrkobetjent klockaren (han skall ställa timklockorna m. m.). A. Th. S.