Knä

Knä. 1. (Lat. genu), anat., hos djur den region af nedre (bakre) lemmen, der lår och lägg mötas och bilda ledgång, knäleden. Hos menniskan träffas knäet något ofvan lemmens halfva totallängd. Det utmärker sig, synnerligen hos magra, genom sin massa och sin hårdhet, båda beroende derpå att de i leden hvarandra mötande ändarna af lårbenet (femur) uppifrån och skenbenet (tibia) nedifrån jämte vadbenet (fibula) alla äro ganska klumpiga derstädes, samt att framtill ligger ett knöligt senben, knäskålen (patella), hvilken, alltid syn- och kännbar, till följd af ändrad plats ännu starkare framspringer, då lemmen är sträckt; denna benmassa omgifves ofvan och nedan, men täckes föga af muskler. Då lemmen är sträckt, kännes på ledens baksida en rundad valk af fett, hvilken försvinner vid ledens böjning, i det att dervid framträda två sensträngar, en på hvardera sidan derom, hvilka betingas af senorna för läggens böjmuskler. Den vinkel, som härvid uppstår tvärs öfver lemmens baksida, kallas knävecket. Lårets och skenbenets rörelser mot hvarandra ega företrädesvis rum blott i böjning och sträckning (gångjerns-ledning); endast i böjställning kan skenbenet något rullas kring sin längdaxel. Knäleden är hos menniskan den största leden och anstränges starkast af alla under sin verksamhet vid stående, gång och språng. -- 2. Skeppsb., knäformig pjes af trä eller jern, använd som förbindning mellan åtskilliga delar i ett fartyg. De vigtigaste knän, som förekomma i en fartygsbyggnad, äro däcksbalkknäna, eller de knä af trä eller jern, som förbinda däcksbalkarna till fartygssidan. Då knäet är af trä, kallas dess ena del bål, den andra gren. Innersta delen af knäet, der bålen och grenen äro förenade med hvarandra, kallas qvark. För jernknäna begagnas i stället benämningarna lägg och tå. Vid knäets fastbultning läggas dess bål eller lägg utåt fartygssidan och dess gren eller tå utefter balken. Alltefter bålens läge få knäna olika namn: då bålen löper i vertikal riktning ned ifrån balken, kallas knäet hängknä, då bålen ligger horisontalt ut ifrån balken, vinkelknä, och då den går i sned riktning nedåt, snedknä. 1. G. v. D. 2. J. G. B.