Köldblandning, fys. När en fast kropp upplöses i en vätska, förbrukas värme till molekylernas skiljande från hvarandra på samma sätt som vid smältning. Denna värmeförbrukning ger sig tillkänna genom vätskans afkylning. Den värmemängd, som åtgår till upplösning af ett kilogram koksalt i 3,64 kg. vatten, är 8,4 värmeenheter. Till upplösning af samma qvantitet salt i dubbelt så mycket vatten förbrukas 13,8 värmeenheter; i fyrdubbla vattenmängden åtgå 18,4. Deraf följer således, att värme förbrukas, då en koksaltlösning förtunnas. Är det förbrukade upplösningsvärmet mycket stort, kan vätskans temperatur t. o. m. sjunka under 0°. Blandningen kallas då "köldblandning". 1 vigtsdel salmiak och 2 delar vatten nedbringa temperaturen från +10° till -10°. 1 vigtsdel rhodankalium, upplöst i lika vigt vatten, afkyler detta från +18° till -21°. Ännu lägre temperatur kan man åstadkomma genom att blanda snö eller stött is med ett ämne, som tar åt sig vatten. Snön smälter då, och det andra ämnet upplöses i vattnet; vid båda dessa processer förbrukas värme. 1 del koksalt af 0° och 3 delar snö eller is frambringa sålunda en temperatur af -21,3° som är den bildade koksaltlösningens fryspunkt. 3 vigtsdelar snö eller is och 4 delar pottaska af 0° frambringa, om blandningen hastigt omröres, en temperatur af -46°, så att qvicksilfver kan bringas till frysning deri. När deremot ett salt kristalliserar ut ur en lösning, utvecklas värme. Kokas sålunda 2 vigtsdelar glaubersalt i 1 vigtsdel vatten, och afkyles lösningen långsamt, under det den hålles i stillhet, kan en stor del af saltet bringas att ögonblickligen kristallisera, blott man släpper ned en kristall i lösningen. Dervid stiger temperaturen betydligt. L. A. F.
Nordisk familjebok · första upplagan
Köldblandning
Ämne: Värme och termofysik · Fysik, mekanik och instrument
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 9 (1885), sp. 398 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗