Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Kompani

Ämne: Arméorganisation, grader och trupper · Krigsväsende och armé

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 8 (1884), sp. 1127–1128 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Kompani (Fr. compagnie, af Lat., cum, tillsammans med, och panis, bröd). 1. Sällskap; uti industrielt eller kommersielt syfte bildad förening, bolag, t. ex. Ostindiska kompaniet, Göteborgs handelskompani. I firmabeteckningar förkortas ordet till Komp. (Comp.), Ko. (Co.) o. s. v. (A. & Komp.) och uttalas med tonvigt på första stafvelsen [ko'mpani]. -- 2. Krigsv., a) Benämning på den minsta enheten vid infanteriet, som i taktiskt såväl som i administrativt hänseende är till viss grad sjelfständig. De vid nyare tidens ingång brukliga benämningarna "fana" och "fänicka" utbyttes under 1600-talet mot kompani, hvarmed sedermera den minsta administrativa enheten vid alla vapen benämndes. Vid kavalleriet förenades två eller flere kompanier i taktiskt afseende till en sqvadron, hvarefter kompani-indelningen under 1700-talet småningom försvann vid detta vapen, så att den numera finnes qvar endast i England (kallad troop) och vid preussiska regementet Garde du corps. Vid artilleriet utbyttes benämningen vid 1800-talets början mot batteri. Från att vara en uteslutande administrativ enhet har kompaniet numera blifvit äfven en taktisk. Dess styrka på krigsfot bör uppgå till 200--250 man; på fredsfot utgör den 50--150 man. I de flesta arméer (dock icke helt och hållet i Sverige) sker manskapets utbildning från dess inträde i tjenst inom kompaniet, hvars betydelse är synnerligen stor, då det är den förnämsta, så att säga, moraliska enheten inom infanteriet. Befälet öfver kompaniet föres i regeln af kompani-chefen, som tillika ansvarar för dess utbildning samt för ordningen och, till en viss grad, för hushållningen inom detsamma. Vid de svenska värfvade trupperna förordnar regementschefen kompani-chef bland regementets kaptener. Vid de indelta trupperna äro alla kaptener af 1:sta klassen tillika kompani-chefer och skola bo inom kompaniets

område. I de tyska och franska arméerna skall den kapten, som förer kompaniet, vara beriden. -- b) Vid flottan hafva kompanierna ingen taktisk betydelse, utan endast administrativ och ekonomisk. Flottans kompanier utgöras af 3 matroskompanier, 2 eldareoch handtverkskompanier, 31 båtsmanskompanier samt 2 skeppsgossekompanier. Båtsmanskompanierna äro förlagda i landsorten kring rikets kuster, då de icke äro uppbådade till tjenstgöring. De öfriga kompanierna äro fördelade mellan flottans båda stationer på det sätt, att 2 matroskompanier, 1 eldare- och handtverkskompani samt skeppsgossekompanierna äro förlagda i Karlskrona, de öfriga i Stockholm. Hvarje kompani skulle i ekonomiskt och disciplinärt hänseende närmast skötas af en kompanichef, men af brist på befäl kunna ända till 3 kompanier vara sammanslagna under en chef. Se vidare Båtsmanshåll. 2 a) C. O. N. 2 b) L. H.