Sida 566
Kommunikant ...
mellan Teplitz och Karlsbad. 9,975 innev. (1880). Klädes- och pappersfabrikation, klockgjuteri m. m. Brunkolsbrytnirig i trakten.
Kompakt (Lat. compactus), sammanpackad, tät, fast, sluten.
Kompaktat (af Lat. compacisci, genom ömsesidigt fördrag öfverenskomma), fördrag, förlikningspunkter. -- Basel-kompaktaten kallas de förlikningspunkter eller det fördrag, som det s. k. reformatoriska kyrkomötet i Basel d. 30 Nov. 1433 ingick med det husitiskt sinnade böhmiska folket. Efter åtskilliga underhandlingar slötos dessa kompaktat i Prag af delegerade från kyrkomötet. I de s. k. fyra Prag-artiklarna hade husiterna fordrat 1) Guds ords fria predikan i Böhmen, 2) nattvardens utdelande under båda gestalterna, 3) inskränkning af presterskapets verldsliga makt och 4) skärpt kyrkotukt. Kompaktaten medgåfvo den andra punkten, men uttalade sig sväfvande om de öfriga. På riksdagen uti Iglau d. 5 Juli 1436 bekräftades högtidligen detta beslut. Derigenom åvägabragtes förlikning mellan romerska kyrkan och det mildare husitiska partiet, "utraquisterna" l. "kalixtinerna". J. P.
Kompanflaggstock. Se Kampanjflagg.
Kompani (Fr. compagnie, af Lat., cum, tillsammans med, och panis, bröd). 1. Sällskap; uti industrielt eller kommersielt syfte bildad förening, bolag, t. ex. Ostindiska kompaniet, Göteborgs handelskompani. I firmabeteckningar förkortas ordet till Komp. (Comp.), Ko. (Co.) o. s. v. (A. & Komp.) och uttalas med tonvigt på första stafvelsen [ko'mpani]. -- 2. Krigsv., a) Benämning på den minsta enheten vid infanteriet, som i taktiskt såväl som i administrativt hänseende är till viss grad sjelfständig. De vid nyare tidens ingång brukliga benämningarna "fana" och "fänicka" utbyttes under 1600-talet mot kompani, hvarmed sedermera den minsta administrativa enheten vid alla vapen benämndes. Vid kavalleriet förenades två eller flere kompanier i taktiskt afseende till en sqvadron, hvarefter kompani-indelningen under 1700-talet småningom försvann vid detta vapen, så att den numera finnes qvar endast i England (kallad troop) och vid preussiska regementet Garde du corps. Vid artilleriet utbyttes benämningen vid 1800-talets början mot batteri. Från att vara en uteslutande administrativ enhet har kompaniet numera blifvit äfven en taktisk. Dess styrka på krigsfot bör uppgå till 200--250 man; på fredsfot utgör den 50--150 man. I de flesta arméer (dock icke helt och hållet i Sverige) sker manskapets utbildning från dess inträde i tjenst inom kompaniet, hvars betydelse är synnerligen stor, då det är den förnämsta, så att säga, moraliska enheten inom infanteriet. Befälet öfver kompaniet föres i regeln af kompani-chefen, som tillika ansvarar för dess utbildning samt för ordningen och, till en viss grad, för hushållningen inom detsamma. Vid de svenska värfvade trupperna förordnar regementschefen kompani-chef bland regementets kaptener. Vid de indelta trupperna äro alla kaptener af 1:sta klassen tillika kompani-chefer och skola bo inom kompaniets
område. I de tyska och franska arméerna skall den kapten, som förer kompaniet, vara beriden. -- b) Vid flottan hafva kompanierna ingen taktisk betydelse, utan endast administrativ och ekonomisk. Flottans kompanier utgöras af 3 matroskompanier, 2 eldareoch handtverkskompanier, 31 båtsmanskompanier samt 2 skeppsgossekompanier. Båtsmanskompanierna äro förlagda i landsorten kring rikets kuster, då de icke äro uppbådade till tjenstgöring. De öfriga kompanierna äro fördelade mellan flottans båda stationer på det sätt, att 2 matroskompanier, 1 eldare- och handtverkskompani samt skeppsgossekompanierna äro förlagda i Karlskrona, de öfriga i Stockholm. Hvarje kompani skulle i ekonomiskt och disciplinärt hänseende närmast skötas af en kompanichef, men af brist på befäl kunna ända till 3 kompanier vara sammanslagna under en chef. Se vidare Båtsmanshåll. 2 a) C. O. N. 2 b) L. H.
Kompani-chef. Se Kompani 2.
Kompanifana. Se Fana.
Kompanikolonn, krigsv., kallas den formering, som uppkommer, då kompaniet uppställes i kolonn (se d. o.) på sin närmaste underafdelning, plutonen. Då flere på detta sätt uppställda kompanier uppträda gemensamt, erhålles formeringen i kompanikolonner, hvilken efter de lång- och snabbskjutande gevärens införande blifvit utgångsformeringen för infanteriet, från hvilken det vidare utvecklar sig till striden. Preussarna tillkommer äran att hafva satt nämnda formering i system, och den bidrog äfven till deras framgångar 1866. C. O. N.
Kompanjon (Fr. compagnon, af Lat. cum, tillsammans med, och panis, bröd, således egentl. den, som delar bröd med en annan), följeslagare, bolagsman, associé.
Kompanlanternor. Se Kampanjlanternor.
Komparabel (Lat. comparabilis), jämförlig; som kan kompareras.
Komparation (Lat. comparatio), jämförelse; adjektivets eller adverbets förändring (stegring) med hänsyn till grad. En bestämning kan nämligen, i adjektiveller adverbialform, tillläggas ett föremål eller en föreställning, en handling eller en egenskap, antingen absolute utan särskild hänsyn till samma bestämnings förekomst i andra fall, t. ex. det höga huset, han är ung, solen lyser klart, eller under jämförelse med ett eller några andra föremål, handlingar o. s. v. eller med alla andra sådana af ett visst slag, hos hvilka samma bestämning finnes, t. ex. min bror är yngre än du, vett är bättre än skönhet och rikedom, det blåser hårdare i dag än i går eller hunden är det trognaste af alla husdjur, yngsta dottern (i familjen), denna bok är värst tilltygad (af alla ifrågavarande). Det finnes dock en mängd adjektiv och adverb, som till följd af sin betydelse ej medgifva någon komparation (äro inkomparabla), emedan den betecknade egenskapen i och för sig är oföränderlig, t. ex. död, enögd, daglig, samt participer, så vidt de ej förlorat sin verbala natur och öfvergått till rena adjektiv. Inkomparabla äro äfven pronominala
Källa: Project Runeberg ·
