Kompression (Lat. compressio, af comprimere, sammantrycka), sammantryckning l. sammanpressning, särskildt om gaser och ångor. -- Kompression af gaser och ångor åstadkommes genom kompressionspumpen. Denna är konstruerad som en vanlig luftpump; men ventilerna hafva en motsatt gång, så att förbindelsen med recipienten är öppen, då pumpkolfven tryckes inåt, och sluten, då kolfven drages ut. -- Kompressionselddonet består af en åt ena sidan öppen cylinder (vanligen af starkt glas, på det man må kunna beqvämt observera hvad som försiggår inuti), i hvilken en tätt slutande kolf rör sig. Då kolfven inskjutes hastigt, komprimeras luften under så stark värmeutveckling, att en bit svamp eller fnöske, fäst under kolfven, fattar eld. -- Kompressionskula kallas en sådan handgevärskula, hvars utträngande i refflorna och deraf följande styrning orsakas af kulans sammantryckning af krutgasen i längdriktningen. (Jfr Kastkropp). -- Kompressionsmätare. Se Manometer. -- Kompressionsvärme kallas det genom sammantryckning af en gasmassa alstrade värmet. L. A. F. H. W. W.
Nordisk familjebok · första upplagan
Kompression
Ämne: Luft, eldning och värmeapparater · Fysik, mekanik och instrument
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 8 (1884), sp. 1142–1143 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗