Kongespeilet (Fornn. Konungs skuggsjá, Lat. Speculum regale), "kungaspegeln", en norsk medeltidsskrift af okänd författare. Den innehåller moraliska och praktiska regler för en rättskaffens medborgares verksamhet i olika samhällsställningar. Arbetets kärna utgör en lefnadsfilosofi, som på sätt och vis kan betraktas såsom ett kristet sidostycke till den gamla hedniska lärodikten Hávamál. Författaren ställer som sin uppgift att i fyra hufvudafdelningar behandla de särskilda samhällsklasserna: köpmän, konungar och deras hird, de andlige och slutligen bönderna. Af dessa afdelningar har han emellertid ej lemnat mer än de bägge första. Den frågan framställer sig nu huruvida verket varit utfördt till det från början afsedda omfånget -- i hvilket fall det, som nu finnes, skulle vara endast ett fragment -- eller om författaren, af för oss okända skäl, afstått från dess fullbordande. För det senare alternativet talar den omständigheten att ej det ringaste spår af de två senare af delningarna hittills blifvit funnet i någon handskrift. Hvad författarens personlighet angår, får man hvarken af de bevarade handskrifterna eller af traditionen någon upplysning. Så mycket mera öfverraskande är detta förhållande, som arbetet, att döma af de många gamla ännu bevarade handskrifterna, var mycket spridt i Norge och på Island samt äfven utöfvade ett märkbart inflytande på den allmänna meningen i Norge. Detta kan man finna af flere norska lagar från 13:de årh., i hvilka man återfinner många af de i Kongespeilet uttalade grundsatser praktiskt tillämpade. Så mycket får man emellertid af skriften sjelf veta, att dess författare lefvat i Norge och der intagit en framstående plats i samhället. Äfven af andra omständigheter framgår tydligt, att Kongespeilet är författadt i Norge. Så ofta der talas om staten, konungen, hirden, har författaren städse de norska förhållandena för ögat, och det är ej utan att han sjelf antyder, att han såsom konungens rådgifvare vistats vid det hof han skildrar. I fråga om isländska förhållanden deremot citerar han alltid andra personers berättelser, ej hvad han sjelf sett. Innehåll och språkform tala för en affattningstid omkr. år 1200 (närmare bestämdt 1190--1202). Kongespeilet utgafs första gången 1768, af H. Einarsson (i latinsk öfvers.), sedermera, 1848, af Keyser, Munch och Unger, samt senast, 1881, af O. Brenner. R. G.
Nordisk familjebok · första upplagan
Kongespeilet
Ämne: Island: orter och fornhistoria · Norge och Island: personer, orter och natur
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 8 (1884), sp. 1161 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗