Kongestion (Lat. congestio, af conberere, sammanföra), blodträngning, blodvallning,med., är en aktiv hyperemi (se d. o.), eller det arteriella blodets tillströmning till ett ställe eller organ i abnorm mängd eller hastighet. All inflammation inledes vanligen med en kongestion, som, ehuru i mindre grad, har de för inflammationer karakteristiska symtomen: rodnad, svullnad, hetta, värk och störd funktion. Intet ställe i kroppen finnes, som ej kan blifva säte för en kongestion. De farligaste äro dock hjernkongestion, lungkongestion och i
allmänhet kongestioner till vigtiga inre organ. Bäst häfves en kongestion genom kylande behandling med is o. dyl., der den är åtkomlig, eller genom derivation, d. v. s. framkallande af en kollateral hyperemi i huden eller något från kongestionen aflägset ställe. F. B.