Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Konstans

Ämne: Östromerska kejsare och bysantinsk historia · Romarriket och antikens Rom

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 8 (1884), sp. 1226–1227 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Konstans (Constans), romerska kejsare: 1. K., Konstantin den stores yngste son, erhöll jämte sina bröder, Konstantin och Konstantius, kejsarevärdighet vid faderns död, 337. Konstans' välde omfattade Italien, Afrika och hufvuddelen af Illyricum, hvartill år 338 kom återstoden af denna prefektur (utom Tracien) samt 340, efter hans broder Konstantins död, Gallien, Spanien och Britannien. Han var en ifrig anhängare af ortodoxien, besegrade frankerna och gjorde fälttåg i Britannien, men visade inga framstående regentegenskaper och störtades slutligen genom ett soldatuppror i Gallien, hvarvid anföraren för liftrupperna, Magnentius, lät dräpa honom, i en spansk gränsort år 350. -- 2. K., kejsare i Konstantinopel, sonson af kejsar Herakleios, efterträdde 641 sin fader, Konstantin III, sedan dennes styfmoder, Martina, och hennes son, Herakleonas, hvilka, först bemäktigat sig väldet, fördrifvits. K. gynnade i de kyrkliga striderna monoteleternas parti, gjorde ihärdigt motstånd mot arabernas inkräktningar i riket och skaffade sig 658 fred med dem. Efter åtskilliga ogerningar -- bl. a. mördade han sin broder Theodosios (660) -- drog han sig undan från hufvudstaden och regerade från 662 för det mesta i Syrakusa, der han 668 mördades af en hofman.