Korn

Korn, Johan Filip, målare, född 1728, kom i målarelära i Stockholm samt var gesäll hos åldermannen Schultz, då han 1758 blef "styckmästare" (godkänd att göra mästerstycke). Året derefter antogs han till mästare i målareämbetet "med utmärkta loford". Det var mestadels åt landskapsmåleriet K. egnade sig, först såsom rumdekoratör, sedan såsom utöfvare af det egentliga taflemåleriet. Han sökte ännu såsom mästare den undervisning, som målareakademien kunde erbjuda, och erhöll äfven en och annan belöning derstädes (1761 m. fl. år). Men i hufvudsak synes han hafva utbildat sig sjelf, endast med ledning af de förebilder af holländska och franska mästare, som den tidens svenska tafvelsamlingar kunde erbjuda. -- Sedan kom väl äfven den från Paris återvände Sävenbom att utöfva något inflytande på hans konst. K. idkade denna i en omfattning, som kan kallas förvånande, i synnerhet genom dess alsterrikedom. Hans landskap, merendels i tämligen litet format, framställa vida, idylliska utsigter öfver lugna ängder, lundar och sjö, kojor och båtar, ibland med en liten fors eller flod, någon gång en klipphöjd. Ofta äro de lyckligt och rikt staffagerade med figurer. Hans större kompositioner, som äro mer sällsynta, uppenbara i synnerhet hans förmåga af en mild, harmonisk färgstämning, en behaglig, landtlig uppfattning och ett naturstudium, som i allmänhet befinner sig i jämnhöjd med det mått af sådant, som då ansågs behöfligt och lämpligt. Hans färgskala har en varm gul eller brun grundton, åtminstone i hans större och bättre verk; i de mindre förefaller den ofta kallare, mer dragande i grått. Han målade på såväl duk som trä, det senare dock mera sällan. Jämväl dekorativa väggmålningar, dörrstycken o. dyl. träffas af hans hand i Stockholm; någon enda gång utförde han en genre i liten skata. Ej häller saknar man bland hans arbeten porträttutsigter, särdeles från Stockholmstrakten. Att en mästare med K:s ovanliga förmåga af alstring är ojämn och ibland faller in i det dekorativa, handtverksmässiga, är mindre förvånande, än att han så ofta förmått bevara en sant konstnärlig ingifvelse och en vårdad teknik. K. valdes 1777 till agré af målareakademien, men fortfor alltjämt att tillhöra målareämbetet intill sin död, som inträffade i Stockholm d. 29 Mars 1796. Taflor af honom finnas i nationalmuseum, konstakademien (hans receptionsstycke) och i flere andra offentliga samlingar. De bästa bland dem torde dock vara i enskildes ego. De äro sällan signerade, men alltid lätt igenkänneliga. K. utbildade Anders Holm, som ej utan talang fortsatte hans manér, hvarjämte detta haft inflytande bl. a. på Hilleström d. y. -rn.