Krapprot

Krapprot, krapp, farmak., tekn., erhålles af flere arter af slägtet Rubia, nat. fam. Rubiaceae Juss., kl. Tetrandria L. Dessa arter äro refviga halfbuskar med kranssittande blad, små gulaktiga sambladiga blommor med 4 ståndare och 2 pistiller, efter hvilka utvecklas ärtstora, vid mognaden svarta frukter. Den turkiska krapproten, alizari, hvilken är mest värderad, fås af R. peregrina L. och R. lucida L. Den är gröfre och färgrikare än den vest-europeiska "radix Rubiae", som erhålles af den redan på Karl den stores tid samt enligt hans befallning odlade och sedan dess i synnerhet i Frankrike planterade R. tinctorum. Dennas rot eller rättare rotstock är helt smal, sällan nående 0,5 cm. tvärlinie, försedd med mörkbrun ytterbark och rödbrun mellanoch innerbark samt ljusare rödbrun eller rödgul ved. I sitt friska tillstånd innehåller krapproten en glykosidartad kromogen (färgbildande ämne), ruberythrinsyra, som under rotens torkning genom ett närvarande ferment, erythrozym, delas i glykos (socker) och ett vackert rödt färgämne, alizarin (se d. o.). Derjämte innehåller krapproten ett annat färgämne, krapp-purpur l. purpurin, hvilket lätt öfvergår i djurkroppens sekret, såsom urinen och mjölken, samt färgar bensystemet rödt, emedan det utfälles af benens kalkhalt. Denna bensystemets färgning gaf anledning att i medicinen använda krapprot mot engelska sjukan (rhachitis) och mot bleksot, hvilken användning längesedan är bortlagd. Emedan krapprotens färgämne numera framställes på syntetisk väg, har odlingen af krapp nästan upphört. O. T. S.