Kronohemman

Kronohemman, allmänna kronohemman, förvaltn., sådan kronojord, för hvilken ej, såsom fallet är vid kungsgårdar och kronosäterier, något undantag eger rum i afseende på grundskatter och besvär, och hvilken ej, såsom fallet är med kronorusthåll och kronobergsmanshemman, är anslagen till något särskildt statens ändamål, utan utgör full grundränta och samtliga besvär samt innehafves under stadgad åborätt. Innehafvaren af ett sådant hemman, kronobonden, är att betrakta såsom brukare af detsamma. Honom åligger således nybyggnads- och underhållsskyldighet liksom annan landbo; han är underkastad vissa skyldigheter vid bruket af egorna, och kronobetjeningen eger utöfva tillsyn huru han uppfyller hvad i nämnda afseenden åligger honom (B. B. kap. 27). Särskildt gäller i afseende på skogen, att innehafvåren enligt regeln får nyttja den endast till husbehof. Men äfven denna nyttjanderätt är inskränkt hvad angår ek, bok och storverksträd, i det att ek och storverksträd ej få fällas ens till husbehof utan tillstånd och utsyning (k. skr. d. 9 December 1870) samt bok, när hushållningsplan ej finnes, blott efter utsyning (k. skr. d. 12 April 1873). Men deremot kan åbon blifva berättigad att, om hushållningsplan blifvit fastställd och sådant medgifver, fälla skog till afsalu, dock ej ek och storverksträd, men väl bok. Sådan får äfven, om hushållningsplanen medgifver det, fällas till husbehof utan utsyning (k. förordn. d. 29 Juni 1866 §§ 29 och 30 och k. skr. d. 12 April 1873). De allmänna kronohemmanen uppgå numera sannolikt icke till myckot öfver 300 mtl. Th. R.