Sida 64
Kronobergs regemente ...
Kronofisken. Se Fiskerilagstiftning.
Kronofogde. Å landet (likasom i städerna) i Sverige var från slutet af medeltiden den egentliga lokala förvaltningen, såvidt den angick regeringens intressen, öfverlemnad åt tjenstemän, kallade fogdar. Redan från Gustaf I:s tid finnas instruktioner för dem utfärdade, och dessa tjenstemän buro under 1500-talet namn af slotts-, gårds- och häradsfogdar. Deras åliggande var att i allmänhet bevaka kronans och det allmännas rätt under de högre administrativa ämbetsmännen, ståthållarna och landshöfdingarna. För häradsfogdarna utfärdades 1688 en vidlyftig instruktion. Med bibehållande af deras göromål förändrades deras titel till kronofogdar. De utnämnas af K. M:t, och deras åligganden äro numera bestämda genom en instruktion af d. 10 Nov. 1855. Området för deras verksamhet är fögderiet, i det att en kronofogde skall finnas i hvarje sådant distrikt. De stå under konungens befallningshafvandes lydnad, och deras åliggande är att på det sätt, som nämnda instruktion närmare föreskrifter, hvar inom sitt distrikt bevaka det allmännas rätt, i hvilken egenskap de äro offentliga åklagare. Derjämte åligger dem att till verkställighet befordra domar och utslag samt förrätta den allmänna kronouppbörden. Om de till kronofogdarnas biträde understundom förordnade expeditionskronofogdarna se d. o. -- I åtskilliga landskap benämnes kronofogden kronobefallningsman. Th. R.
Kronofordran på ränta. Se Byte 2.
Kronogods, detsamma som domän (se d. o.).
Kronograf (af Grek. chronos, tid, och grafein, skrifva), egentl. "tidmätare". Se Hastighetsmätare/sp>.
Kronogram l. kronostikon (af Grek. ckronos, tid, och gramma, bokstaf, eller stichos, rad), beteckningen af ett årtal medelst ett ord eller en mening. Årtalet finner man genom att i ordet eller meningen sätta hvarje m = 1,000, d = 500, c = 100, l = 50, x = 10, u l. v = 5 samt i = 1; de nämnda bokstäfverna tecknas för tydlighetens skull vanligen med versaler. Så är t. ex. MVnDVs (= mundus, verlden) ett kronogram för årtalet 1510. Utgöres kronogrammet af en enda versrad, kallas det eteostikon (af Grek. etos, år); består det af två verser, kallas det kronodistikon. Under 1600-talet förekomma på boktitlar stundom kronogram i st. f. tryckår. Så t. ex. angifves å en af Gustaf II Adolf utfärdad förplägningsordonnans af d. 3 Maj 1632 årtalet genom meningen: O Herr VVIe Lang Verbergst DV Dann Das AntLItz Vor Vns (= O Herr wie lang verbergst du dann das antlitz vor uns). På svenska tryckalster förekomma kronogram mera sällan. En samling kronogram på olika språk af And. Nicander (d. 1781) finnes i 18:de delen af P. Hansellis "Samlade vitterhetsarbeten af svenska förf." etc. (1874). G. E.
Kronohemman, allmänna kronohemman, förvaltn., sådan kronojord, för hvilken ej, såsom fallet är vid kungsgårdar och kronosäterier, något undantag eger rum i afseende på grundskatter och besvär, och hvilken ej, såsom fallet är med kronorusthåll och kronobergsmanshemman, är anslagen till något särskildt statens ändamål, utan utgör full grundränta och samtliga besvär samt innehafves under stadgad åborätt. Innehafvaren af ett sådant hemman, kronobonden, är att betrakta såsom brukare af detsamma. Honom åligger således nybyggnads- och underhållsskyldighet liksom annan landbo; han är underkastad vissa skyldigheter vid bruket af egorna, och kronobetjeningen eger utöfva tillsyn huru han uppfyller hvad i nämnda afseenden åligger honom (B. B. kap. 27). Särskildt gäller i afseende på skogen, att innehafvåren enligt regeln får nyttja den endast till husbehof. Men äfven denna nyttjanderätt är inskränkt hvad angår ek, bok och storverksträd, i det att ek och storverksträd ej få fällas ens till husbehof utan tillstånd och utsyning (k. skr. d. 9 December 1870) samt bok, när hushållningsplan ej finnes, blott efter utsyning (k. skr. d. 12 April 1873). Men deremot kan åbon blifva berättigad att, om hushållningsplan blifvit fastställd och sådant medgifver, fälla skog till afsalu, dock ej ek och storverksträd, men väl bok. Sådan får äfven, om hushållningsplanen medgifver det, fällas till husbehof utan utsyning (k. förordn. d. 29 Juni 1866 §§ 29 och 30 och k. skr. d. 12 April 1873). De allmänna kronohemmanen uppgå numera sannolikt icke till myckot öfver 300 mtl. Th. R.
Kronohäkte. Se Fängelse.
Kronojägare är enligt instr. för skogsstyrelsen och skogsstaten d. 19 Nov. 1869 namnet å den bevakande skogspersonalen.
Kronologi (af Grek. chronos, tid, och logos, lära), läran om sättet att mäta och räkna tiden. Ordet begagnas äfven, särskildt i äldre arbeten, för att beteckna en i tidsföljd ordnad förteckning öfver märkligare historiska tilldragelser; i denna mening sammanfaller således kronologi i det närmaste med "historisk tabell". Någon gång kan man t. o. m. utbyta ordet kronologi mot "tidsföljd", t. ex. i uttrycket "de egyptiska konungaätternas kronologi". -- Det närmast till hands liggande medlet att mäta tiden lemnas af de astronomiska företeelserna. Vexlingen mellan dag och natt, beroende på solens skenbara rörelse omkring jorden, gifver såsom tidsmått dagen eller dygnet (inom kronologien begagnas dessa båda ord i allmänhet såsom liktydiga). Vexlingen mellan månens olika faser gifver en betydligt större måttsenhet, månaden, och slutligen erbjudes ett ännu längre tidsmått, året, genom vexlingen af årstiderna, beroende på solens skenbara rörelse i ekliptikan. Alla dessa tre tidsmått äro åtminstone approximativt konstanta och lämpa sig således väl för att mäta längre tidrymder. Använder man dygnet ensamt, inträder dock snart behofvet af ett större mått, för att alltför vidlyftiga tal må undvikas. Nomadiska folk kunna, vid angifvandet af större tidslängder, utan stor svårighet nyttja uteslutande månaden eller en mångfald deraf. Men för en åkerbrukande folkstam, hvilken vid sina dagliga förrättningar och dermed sammanhängande fester är väsentligt beroende af årstidernas vexlingar, gör sig snart
Källa: Project Runeberg · ·
