Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Kuenlun

Ämne: Berg, toppar och bergskedjor · Berg, bergskedjor och bergsbrytning

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 9 (1885), sp. 203–204 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Kuenlun (Kwenlun, Kuen-Luen, Kyen-lyn) är det allmänt vedertagna namnet på den bergskedja, som i n. begränsar det tibetanska höglandet. Namnet är lånadt från kinesiska geografer och är sannolikt en förvrängning af något turkiskt eller tibetanskt ord. Det antogs, hufvudsakligen på initiativ af Alex. v. Humboldt, innan man vunnit någon korrekt kännedom om den trakt, hvilken det tillades, och har derför fått en tämligen obestämd utsträckning. Vanligen förstår man under benämningen K. den nordliga parallelkedjan af Karakorum mellan 76° och 80° ö. lgd fr. Greenw. Stödd på geologiska fakta, tager deremot v. Richthofen ("China", bd I, 1877) namnet i vidsträcktare mening och förstår dermed den väldiga bergskedja, som med en kamhöjd af i medeltal 6,000 m. sträcker sig från 76° till 104° ö. lgd och delas i en vestlig och en östlig del, mellan hvilka en stark insänkning, vid ungefär 90°, befinner sig. Den vestra öfverstegs först 1856 af bröderna v. Schlagintweit, och den östra, som på kartorna framställes under form af jämnlöpande kedjor med särskilda namn, besöktes först af Prsjevalski 1872. K. är till större delen naket och folkfattigt; endast hjordar af vilda djur, deribland grymtoxen och argalifåret, om sommaren nomaders boskap och tåg af karavaner afbryta ödsligheten.