Kusso

Kusso (Kousso, Koso), farmak., med., det abessiniska namnet på de torkade honvipporna af Hagenia abyssinica Willd. (Brayera anthelminthica Kunth), ett till nat. fam. Rosaceae Juss., kl. Monoecia L., hörande, vackert, 15--18 m. högt träd, som växer på Abessiniens berg å en höjd af omkr. 1,000 m. öfver hafvet. Bladen äro enkelt parbladigt delade, med uddblad. Parflikarna äro utdraget lansettlika, hvasst sågade, intill 9 cm. långa, med mellan dem sittande rundade småflikar. Undertill äro bladen ludna. De 1/2 m långa, hängande, mycket greniga blomvipporna utveckla sina blommor i December månad. Hvarje enskild blomma har 2 runda gröna skärmblad, hvilka hos honblommorna slutligen blifva purpurröda. De bredt ovala flikarna i blomfodrets yttre krans äro hos hanblommorna mycket mindre än de inre, men hos honblommorna till en början lika stora med de inre. De utväxa sedan till 3 gånger större längd och antaga derunder en purpurröd färg. Det är dessa röda skärmblad och foderflikar, som äro kännetecknande för handelsdrogen röd kusso, hvilken, då den är af bästa slag, just består af de torkade, vanligen med en strimla af en slingerväxt omlindade, cylindriskt hopklämda honvipporna. Brun kusso, som i Sverige icke är officinel, är en blandning af unga honblommor med fragment af hanvippor och fria hanblommor, igenkända på sina små grönaktiga eller bruna yttre foderflikar och skärmblad. Kusson har en svag lukt, närmande sig fläderns. Smaken är till en början föga märkbar, men efteråt något skarp och bitter. Drogen är med framgång begagnad mot binnikemask. Den verksamma beståndsdelen är kosin (kousin), ett gult, smaklöst ämne, som består af fina rombiska kristaller. Dess formel är C₃₁ H₃₈ O₁₀. O. T. S.