Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Kyrie eleeson

Ämne: Liturgi och kyrkoår · Kyrka, kristendom och kyrkohistoria

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 9 (1885), sp. 325–326 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Kyrie eleeson l. K. eleison l. endast Kyrie [hårdt k], den katolska mässans första del, som följer direkt på "Introitus", är en från den grekiska öfversättningen af Gamla test. (Septuagintaöfversättningen) samt från Nya test. (Matt. 9: 27 m. fl. st.) hemtad kyrklig böneformel, som betyder "Herre, förbarma dig!" I den österländska kyrkan var den redan under 3:dje årh. i bruk vid gudstjensten såsom församlingens "responsorium" (svar) på hvarje af den tjenstförrättande diakonen uppläst bönepunkt i litanian. Påfven Sylvester I (314--335) skall hafva infört denna grekiska böneformel i den vesterländska kyrkans latinska ritual. Snart utvidgades den till ett trefaldigt Kyrie eleison, Christe eleison, Kyrie eleison, med hänsyftning på treenigheten, och fick vid den romerskkatolska högmässogudstjensten sin plats närmast efter Introitus, d. v. s. den korta lofsägelsebönen efter syndabekännelsen. Vid vallfärder och kyrkliga festligheter sjöngs Kyrie i mångfaldiga upprepningar. Genom det myckna bruket blef ordet "Kyrieleis" i folkets mun, i synnerhet i Tyskland, småningom det oförstådda uttrycket för folkjubel vid religiösa folkfester; och då detta efter hand under medeltiden blef uppslaget till den religiösa folkvisan, fick denna vanligen "Kyrie eleison" till refräng. Deraf kallades dessa religiösa sånger leiser, med hvilken benämning sedan alla andliga folkvisor under medeltiden i Tyskland betecknades, äfven de, som saknade nämnda refräng. -- I "Tyska mässan" af år 1526 tog Luther upp det trefaldiga Kyrie efter Introitus, och denna plats har det ännu i den lutherska gudstjensten, ehuru numera öfversatt på landets språk. I svenska mässboken af 1531 intogs det trefaldiga Kyrie på svenska ("Herre, förbarma dig öfver oss! Kriste, förbarma dig öfver oss! Herre, förbarma dig öfver oss!") efter Introitus; för närvarande, enl. 1811 års kyrkohandbok, sjunges det af församlingen (eller läses af presten) vid den svenska högmässogudstjensten omedelbart efter syndabekännelsen. I den svenska litanian förekommer också det trefaldiga Kyrie på svenska. J. P.