Kyrkohemman, kamer., kyrkornas jordbruksfastigheter. Dessa hemman äro underkastade ordinarie rotering. En del har af ålder innehafts af presterskap och kyrkobetjening. Någon förändring i dessa dispositioner får ej ske. De öfriga äro utarrenderade för kyrkornas räkning, och arrendeinkomsterna skola användas till deras nytta. Under den katolska tiden voro Sveriges kyrkor rika på gods och hemman, men genom Gustaf Vasas reduktion öfvergingo de flesta till kronan. Man räknar derför ytterst få kyrkohemman i de gammalsvenska landskapen; men i de från Danmark eröfrade landskapen äro de deremot talrika, emedan den andliga reduktionen i Danmark icke utsträckts längre än till kloster- och biskopsgods. En särskild afdelning bilda de halländska kyrkohemmanen (se Halländska kyrkohemman). Om domkyrkohemman se Domkyrka. Kbg.
Nordisk familjebok · första upplagan
Kyrkohemman
Ämne: Kamerala hemman och jordskatter · Stat, riksdag, finanser och föreningar
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 9 (1885), sp. 338–339 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗