Kyrkoslaviska

Kyrkoslaviska kallas det slaviska språk, till hvilket de första missionärerna öfversatte bibeln, och som sedan blifvit kyrkospråk för samtliga till den österländska kyrkan hörande slaviska stammar (ryssar, bulgarer och serber). Somliga, bland dem ryska lärde, anse kyrkoslaviskan för fornbulgariska, andra, bland dem Miklosich, för fornslovenska. Kyrkoslaviskan företer bland alla slaviska språk de äldsta formerna, men är icke identisk med det slaviska urspråket, utan de historiskt gifna slaviska språken få sin förklaring först i ett ännu äldre språk, af hvilket äfven kyrkoslaviskan är en dotter. Redan i de äldsta minnesmärkena visar kyrkoslaviskan olika skiftningar, beroende på inflytande från folkspråket, och man skiljer mellan kyrkoslaviska i rysk, bulgarisk och serbisk redaktion. I Ryssland var kyrkospråket äfven den verldsliga literaturens och förvaltningens språk intill Peter den store, i Serbien intill början af 1800-talet. Jfr Slaviska språk.