Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Laaland

Ämne: Holstein, Slesvig och Danmark under medeltiden · Danmark och nordisk historia

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 9 (1885), sp. 458–459 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Laaland (Låland) l. Lolland [lå'llan], dansk ö i Östersjön, skiljes från Själland i n. genom Smålandsbukten, från Langeland i v. genom Langelands belt och från Falster i ö. genom Guldborgsund. Areal 1,220 qvkm. Största längden från v. till ö. är 56,5 km.; bredden vexlar mellan 15 och 26 km. 64,400 innev. (1880). Kusterna äro, i synnerhet i v., djupt inskurna (Nakskov-fjorden och Rödbyfjorden) samt flacka, med utanför liggande grund. I det stora hela ligger L. lågt (man anser, att namnet kommer af lav, låg). En sänkning af 4,7 m. skulle komma halfva ön att försvinna i hafvet, under det att en höjning af 5,5 m. skulle göra henne landfast både med Falster och med de i n. liggande småöarna. Den sydöstra delen led derför mycket af stormfloden i Nov. 1872, och flere åtgärder hafva vidtagits för att skydda ön mot öfversvämningar. Jordmånen är lera på mergelgrund. Fruktbarheten är derför stor, och i synnerhet hvete odlas med mycken framgång. Skogen, till största delen bestående af ek och bok, upptager en areal af 13,200 har. Pilplanteringar förekomma mycket allmänt längs efter vägar och diken samt gifva ön en egendomlig prägel. Mossar förekomma endast i ringa antal. Bland L:s sjöar må nämnas den vackra Mariebosjön. Några betydande vattendrag finnas ej. Med Falster är L. förbundet genom en bro öfver Guldborgsund (sedan 1867) och genom en jernväg från Nykjöbing till Nakskov (sedan 1874). Ön har fem städer (Nakskov, Mariebo, Rödby, Nysted och Saxkjöbing), med tills. 12,400 innev. Tillsammans med Falster och kringliggande mindre öar (Fejö, Fämö m. fl.) bildar L. Mariebo amt och (sedan 1803) Laaland-Falsters stift. Det omfattar 4 härad (Sönder-herred, Nörre-herred, Fuglse herred och Musse herred). Der finnas 4 grefskap och 4 baronier, och uti ingen annan del af Danmark finnas så många herregårdar. -- Under den äldre medeltiden bosatte sig vender, sannolikt kommande från Femern, på L., och flere byars namn (med ändelsen -itse) vittna om slavisk börd. Äfven berättas det, att laaländingarna icke satte sig lika ifrigt till motstånd mot vendernas öfverfall i 12:te årh. som deras grannar på Falster. Efter Valdemar Sejrs död (1241) blef hans yngste son, Kristofer (I), "herre" till L. och Falster. Dennes son Erik Glipping lär hafva födts på L. Efter Kristofers död (1259) blef hans oäkta halfbroder Knut (d. 1260) hertig af L. 1326 fick den holsteinske grefve Johan den milde L. såsom län af den nyvalde konung Valdemar (af Sönderjylland), och han behöll 1329 ön som pant. (Kristofer II:s son Otto kallade sig dock 1333--34 hertig af L.) Valdemar Atterdag vann ön tillbaka (1346--48) och gjorde (1359) sin son Kristofer (d. 1363) till hertig af L. 1658--60 hölls ön besatt af Karl X Gustafs här. Nakskov gjorde dock 1659 under 11 veckor tappert motstånd. E. Ebg.